Märkt för livet
Jag har länge velat ha en tatuering, och haft en bild i huvudet om vad och var den skulle sitta. I helgen ordnade Lenny med en tid, och redan idag var det dags! Skissen gjordes på plats, och den blev mycket bättre än bilden i mitt huvud. Jag hade tänkt mig en enklare text i stora bokstäver, men tatueraren tyckte att det kunde passa bra med ett finare teckensnitt eftersom att det blev många raka linjer med stjärnan i bakgrunden. Vi testade hans idé, och det blev ju jättesnyggt!
Det var lite nervöst precis innan han skulle börja tatuera, för jag visste ju inte hur det skulle kännas. Han frågade om jag ville prova utan färg först, men jag kände att det var bättre att köra på. Annars hade jag kanske fegat ur, och jag ville ju ha tatueringen. Det var inte alls särskilt plågsamt, utan det är helt klart värre att ta blodprov eller få en kanyl satt i armen. Emellanåt sved det till, men efter en stund var det som att armen var bedövad.
Jag är verkligen jätteglad över att det här blev av till slut och är sjukt nöjd med tatueringen. Den blev både större och snyggare än vad jag hade tänkt från början. Att ha Thyras namn på armen för resten av livet känns helt rätt. Hon är min stjärna, den största stjärnan jag någonsin kommer ha.
