Thone är dräktig!


Thone och en av hennes valpar.

Idag var det dags att åka till Jägarvallens djursjukhus och ta ett ultraljud på Thone. Trots alla tecken, och att mamma var 99% säker på att Thone var dräktig redan på dygn 14 när hon hade lite flytningar så har jag varit jättenojig sedan i lördags. Då var Thone mer sig själv igen, och blev galet glad när jag kom hem från jobbet och skulle nafsa i mina kläder när jag satt ner på golvet.

Jag försökte tänka på att det kan komma och gå hur man mår när man är gravid, men det hjälpte inte. Hon spydde på dygn 21 och även på fredagkvällen, hon har varit väldigt gosig och sovit mycket, tappat sin midja och börjat se lite småfet ut. Mamma tyckte egentligen att jag inte behövde göra något ultraljud, men ändå så började jag noja. Jag började öka på hennes mat lite smått direkt efter parningen, då mamma tyckte att Thone var alldeles för tunn, så kanske att hon lagt på sig av det?!?

Imorse tittade jag på hennes tuttar, som var rosa och stod rakt ut. Jämförde med Lhine, som haft två kullar, och hennes tuttar var mindre än Thones och väldigt bleka. Jag kände och jämförde deras kroppar också, och Lhine som faktiskt är lite tjock hade inte alls samma form som Thone. Lhine är bredare fram än bak, medan Thones kropp är som en rektangel när man tittar på henne ovanifrån.

Lite nervöst var det när vi satt och väntade på att bli uppropade, och jag fick ett lite mindre utbrott på en människa som hade löst koppel på sin hund och tänkte låta den hälsa på Thone. Jag hade Thone i kort koppel, sa ett bestämt ”Nej!” när hon tittade åt den andra hunden, satte ut foten för att den inte skulle komma fram till Thone. Vad tror ni människan i andra änden av kopplet gör? Ler och skrattar! Vi blev precis uppropade, men jag hann dra en liten ramsa. Alltså vad fan, man låter väl inte främmande hundar hälsa på varandra inne på ett djursjukhus?!?

Vi fick träffa en jättetrevlig veterinär, och hon gjorde mig glatt överraskad när hon satte igång med ultraljudet utan att raka Thone på magen. Hon behövde inte ligga på rygg heller, utan lite halvt på sidan. Det syntes en valp på skärmen direkt, så himla skönt! Thone är dräktig! När jag trodde att vi hade tittat på två valpar så hade veterinären sett fyra, och innan ultraljudet var klart så hade hon sett fem-sex stycken.

Jag har beställt två hanar och fyra tikar, medan Evelina har sagt att det är tio valpar… Det blir spännande att se vad det blir, och när dom tänker titta ut. Veterinären tyckte att dom var lite små, så även om det är 31 dygn sedan parningen så har kanske inte valparna bakats lika länge…

15 januari, 2019 | 2 kommentarer »

Planer och mål 2019

När det kommer till hundarnas träning så är jag typ sämst på att planera. Någon typ av plan har jag väl, men det är liksom inget jag skriver ner. Det är ungefär likadant med målen, även om jag måste ha ett mål med träningen. I mitt fall är det prov eller tävling.

Lhine och jag har alltså inga mål i år, eftersom att hon är pensionerad. Någon direkt träning kommer hon väl inte få, eftersom att vi inte kommer tävla. Om hon har det där uttrycket, och också vill ha godis när jag tränat med Thone, så kommer hon få jobba för några godisbitar.

Med Thone har jag ett litet mål, och det är att ta LPI under sommaren. Jag hoppas, hoppas, hoppas att hon är dräktig, och då är det inte aktuellt med någon träning förrän i mitten av april när valparna har flyttat. När vi tagit LPI kommer vi väl börja träna för lydnadsklass II, och ta tag i apporteringsträningen igen för jag skulle ju vilja ta pris på jaktprov med henne. Ett 1:a pris förstås, men vi måste ta tag i passivitet och stadga. Lite rallylydnad kanske vi klämmer in också, när jag läst på om mästarklass.

Inga direkta mål, men jag hoppas att sommaren inte blir lika het som förra året så att vi kan köra på.

12 januari, 2019 | 1 kommentar »

Tillbakablick på 2018


Den 11:e juli fyllde Evelina 3 år. Imorgon blir hon 3 1/2 år!

Jag funderade rätt länge på att inte skriva någon tillbakablick om 2018. Det blev ett konstigt år, och när jag tänker tillbaka på det så känns det som att det inte finns något kul att berätta. För mig är 2018 året då Thyra gick bort.


Thyra i slutet av april. 13 år och 9 månader gammal.

Den 19:e december 2017 fick vi det hemska beskedet att Thyra hade cancer. På samma ställe där en tumör tidigare tagits bort på bakbenet hade det börja växa igen. Cancern hade även spridit sig till lymfknutan på samma ben. Vi fick en remiss till Djursjukhuset i Jönköping, och där visade det sig även att det spridit sig till lymfknutan i buken. Thyra var sitt vanliga pigga och glada jag, och vi fick påbörja behandling direkt.

Många resor blev det till Jönköping, och Thyra fick alla möjliga behandlingar. Olika tabletter, intravenösa injektioner och till sist strålbehandling. Thyra mådde jättebra under tiden hon fick behandling, och det var liksom bara den fula tumören på benet som påminde oss om att hon hade cancer.

I slutet av maj var det inget mer vi kunde göra, förutom att njuta av varje dag som Thyra mådde bra. Knappt två veckor senare började Thyra kännas trött. Kvällen den 5:e juni gick jag och Lenny ut för att ta några fina bilder på mig och Thyra. När jag bad henne om en puss så rynkade hon på nosen, fnös och nafsade mig i läppen precis som hon brukade.

Morgonen därpå gick Thyra ifrån sin frukost, och jag visste vad jag var tvungen att göra. Thyra skulle inte få lida. Mamma hämtade upp mig och Thyra, och hos veterinären mötte vi upp Lenny som köpt med sig en hamburgare. Thyra bar stolt in sin påse med hamburgaren i, som hon sedan fick smaska i sig innan det var dags att ta farväl.

Lhine, vår pensionär.

Lhine gjorde inte många knop under 2018, utan njöt mest av livet som pensionär på heltid. Hon hade nog dock önskat mer praliner och långsammare promenader med mer tid till att lukta på goda fläckar. I maj var hon på sin första utställning som veteran, nyss fyllda 11 år. En rolig aktivitet tänkte jag, men Lhine höll inte riktigt med. Springa i ringen var kul, men hon vill inte bli uppställd av mig. Hon fick fin kritik iallafall, och blev BIM-veteran mot en annan Höstglädjare som är halvbror till Thyra.

Livet blev förstås lite konstigt när hennes mamma försvann och Lhine verkade lite nere ett tag.

Thone, som snart ska bli mamma?

Det känns som att jag och Thone knappt fick något gjort under 2018, men det blev ju faktiskt några tävlingar ändå och bra gick det! Under början av året tränade vi mest inomhus, eftersom att jag avskyr att frysa om fingrarna och det gör ju så ont om hundarna bara råkar komma emot fingrarna med tänderna när man belönar dom.

I april provade vi på två starter i avancerad klass i rallylydnad. Thone löpte och vi fick starta sist, båda banorna direkt efter varandra och vi visste inte vilken bana vi skulle in på först. Det gick överraskande bra, och resultatet blev två kvalificerande resultat med 99 poäng, 97 poäng, en 2:a placering och en 3:e placering!

Vi var på en inofficiell utställning i maj, där Thone vann öppenklassen, blev bästa tik, BIR, BIG i en stor grupp och slutligen BIS-3! Det blev faktiskt den enda utställningen, trots att vi båda tycker det är kul.

I maj gjorde vi ytterligare två starter i avancerad klass. En riktigt varm dag, men vi lyckades hålla våra huvuden kalla. Två kvalificerande resultat med 97 poäng, 95 poäng och två 2:a placeringar. Dessutom fick ju Thone titeln RLD A efter dagens första start.

Sommarens hemska värme förstörde våra planer. Thone verkade inte jättepåverkad, men jag själv tyckte värmen var olidlig och ville inte pressa henne i värmen. Vi hade hunnit börja med lite apporteringsträning, och Thone var superduktig! För att kolla vad vi behövde träna mer på så provade vi på en start på Lilla Retrievermästerskapet. Eftersom att vilt var väldigt nytt så fick det bli dummieklass, och vi åkte hem med ett 2:a pris och fin kritik!

Jag hade ju tänkt att vi skulle hunnit med att debutera i lydnadsklass I, och ta titeln LPI. Under hösten tog vi tag i saken, även om vi inte skulle hinna med att tävla så mycket. Antalet tävlingar vi skulle kunna åka på sjönk när schemat på jobbet behövdes göras om och jag fick byta helger. Skulle vi fortsätta satsa på klass I, fast att vi kanske bara skulle hinna med 1-2 tävlingar och inte kunna ta LPI?

Vi körde på, för utan någon tävling i sikte visste jag att det inte skulle bli någon träning alls. I slutet av september blev det debut, en liten rysare. Thone missförstod läggande under gång och nollade rutan. Men tack vare höga poäng på övriga moment så räckte de till ett 1:a pris, och klassvinst!

I början av november gjorde vi vår andra start. En svår tävling med klass III precis intill, men trots att Thone blev störd så utförde hon alla moment jättefint. Det kändes kanonbra! Domaren var dock extremt noggrann, och jag gjorde tydligen en massa dubbelkommandon med kroppen(?!?). Vi började med 6.5 poäng på fria följet, vilket vi ändå fick vara glada över. Det var dagens näst högsta poäng på det momentet i klass I, och fyra ekipage blev nollade… Det var på håret, men vi fick vårat andra 1:a pris! Tjoho!

Inget dåligt år för mig och Thone ändå! Innan året tog slut blev ju Thone parad också, och i nästa vecka får vi veta om hon är dräktig. Jag vågar knappt hoppas än…

10 januari, 2019 | Inga kommentarer »

Vi är tillbaka

Det kanske inte är någon som har saknat oss, men nu är vi tillbaka iallafall efter en liten paus både från bloggen och instagram. När vi stängde på jobbet efter julhandeln, 18:15 den 23 december, så var det som att all energi försvann. Det här året, eller förra året blir det ju, var det inte bara december som var en intensiv jobbmånad utan det har varit full fart sedan början av oktober.

Först krångel och stress när bilen blev påbackad, och sen var det fullt ös när vi packade ner butiken och samtidigt byggde upp den nya butiken. Många extra timmar och man hann inte varva ner. Från dagen då vi öppnade den nya butiken var julhandeln redan igång, och sen ökade det bara. Jätteroligt, men satan vad trött jag har varit de senaste två veckorna! Det har liksom inte riktigt funnits tid till någon ordentlig vila och återhämtning.

Vi firade jul i två dagar, först hos Lennys föräldrar och sen hos mina föräldrar. Evelina fick många fina och roliga julklappar som hon leker med varje dag! Paw Patrol stod högst upp på önskelistan, och det är så härligt att se hur glad hon är över alla grejer hon fick. Idag var hennes första dag på förskolan för i år, och hon var så taggad att få åka dit med sin Paw Patrol-ryggsäck!

Annandagen och dagen därpå var det jobb igen, och de tre lediga dagarna jag hade innan nyårsafton vet jag inte var dom tog vägen. Jag fick tydligen inte tillräckligt med sömn och vila iallafall, för på nyårsafton hade jag kunnat stå och somna på jobbet. Man kan vara trött, och så kan man vara riktigt jobbigt trött!

När jag kom hem på eftermiddagen var det bara att sätta igång med maten och ta en dusch. Det blev en lugn och trevlig nyårsafton, hemma i soffan med god mat, dricka och Bingolotto. Vi tvåbenta blev väldigt mätta, så det blev varken efterrätt eller snacks. Evelina somnade i hundarnas bädd strax efter 23-tiden och ville inte bli väckt, så hon fick ligga kvar där medan jag, Lenny och Lhine var ute och tittade på fyrverkerierna. Thone låg inne och tuggade ben, men Lhine skulle absolut följa med ut och ha koll på läget.

På nyårsdagen kändes det på något sätt väldigt skönt att jul och nyår var över, fast att jag knappt hann njuta av det, och nu börjar jag känna mig som människa igen.

Någon kanske undrar hur det är med Thone? Det har idag gått tre veckor och två dagar sedan parningen, och vi tror att hon är dräktig. Trots väldigt lite aktivering så verkar hon nöjd med livet. I normala fall borde hon be om något att göra, nypa i mina kläder och bli galen när jag och Evelina busar. Hon är mycket lugnare, sover mycket och när vi sitter i vardagsrummet vill hon få komma upp i soffan och mysa.

Förra helgen fick jag panik, när Thone tvättade sig mer än normalt och jag upptäckte att hon hade en flytning. Jag blev nästan lite svimfärdig, men när jag ringde mamma trodde hon inte att det var någon fara alls utan ett dräktighetstecken. Det såg inte ut som var och luktade inte illa, och det var liksom bara som en liten gråvit droppe längst ut på vulvan.

I lördags började Thone dagen med att spy och se allmänt illamående ut, så förhoppningsvis växer det små liv i hennes mage. I nästa vecka blir det att göra ett ultraljud, så att vi vet om hon är dräktig eller inte. Hoppas, hoppas!

7 januari, 2019 | 1 kommentar »

God jul!

Vi önskar er en riktigt god jul!

24 december, 2018 | 1 kommentar »

Det här blev ju en rolig ledig dag


En bild som jag tog på Lhine för ett tag sedan när vi var på promenad i Vallastaden.

Jag var visserligen ledig i lördags, men det kändes inte som en ledig dag eftersom att jag och Thone var iväg nästan hela dagen för parning. Även om det gick väldigt snabbt och lätt med parningen så blev det ju ett par timmar i bilen. Så den här dagen kändes som den första lediga dagen sedan förra måndagen, och var även min sista innan julafton.

Någon ledig dag blev det inte direkt, iallafall inte som jag hade tänkt. Jag kunde fått jobba, men det blev inte jobb heller för igår började jag känna mig lite mosig med halsont och på kvällen sa kroppen stopp. Efter att jag nattat Evelina så försökte jag ta mig upp ur sängen, men det gick bara inte. Kroppen ville verkligen få sova, och jag vaknade inte förrän flera timmar senare.

Imorse mådde jag inte bättre, utan kände mig som en hamster i ansiktet när jag vaknade. Tjock i hela huvudet och ont i ansiktet. Bihåleinflammation. Tack så mycket för det. Nu känner jag mig bättre efter tabletter, avsvällande spray och värktabletter mot huvudvärken som jag får av sprayen.

Min bihåleinflammation känns dock som en piss i havet jämfört med vad Evelina kanske har fått. När hon tvättade sig runt munnen igår kväll efter tandborstningen så gick inte det som jag trodde var kladd bort. Där satt en gul sårskorpa, och när jag tittade närmare hade hon några prickar bredvid munnen också. Inatt när jag låg vaken en stund så googlade jag på det, och eventuellt kunde det vara svinkoppor. Kul! Särskilt nu till jul!

Lenny fick prata med vårdcentralen imorse, och de trodde också att det kunde vara svinkoppor. Det var tur att det var medlemsdag på apoteket idag, och att vi hade en rabattcheck, för det blev ju att skriva en hel shoppinglista till mig och Evelina. Jag tycker att hon ser bättre ut idag än vad hon gjorde igår, men vi får väl se vad det blir av det. Jag håller tummarna stenhårt att vi har börjat tvätta och smörja med antibakteriell salva i tid, så att det hinner vända innan julafton.

Det sista fixet innan julafton som jag hade tänkt pyssla med idag, det har inte blivit gjort. Smutsiga golv, inget julpynt, oinslagna julklappar, Lennys julklapp ligger och väntar på Coop och hundarnas julklappar är inte köpta än. Aja, det löser sig på något sätt.

19 december, 2018 | 1 kommentar »

Nu håller vi tummarna för smått!

Idag var det dags att åka och försöka para Thone, så vid 08.30 plockade jag och Thone upp mamma för vidare färd mot Enköping för att träffa Thor, Charmorels Hammerfall.

Thones mamma Sasha har en valpkull efter honom, en kull som mamma är väldigt nöjd med och hennes Bodil som jag tycker väldigt mycket om kommer ur den kullen. När vi snabbt behövde tänka om och byta hane så kändes det ju inte dumt att använda Thor även till Thone.

Vi var framme vid 11.05, och då gick vi en liten sväng så att Thone fick kissa. Sedan fick vi vänta en liten stund innan hussen kom ut med Thor, och 11.24 satt Thor och Thone ihop. Det gick alltså väldigt snabbt och lätt!

Jag blev förvånad över hur cool Thor var. Thone for omkring som en tok, och han såg ut att tänka ”Ta det lite lugnt tjejen!”. Jag trodde att vi kanske hade åkt på fel dag iallafall, men sen smet de iväg runt hörnet och gjorde det dom skulle. Det blev en hängning på 25-30 minuter, och nu håller vi tummarna för att dagens parning resulterar i ett gäng valpar omkring Alla hjärtans dag.

15 december, 2018 | 1 kommentar »

Stress, stress, stress och så ett utbrott på det

Jösses, vilken dag det här blev! Inatt vaknade jag av att Thone satt i sängen och flåsade, och när jag satte mig upp så for hon ut i köket och ställde sig vid altandörren. Jag släppte ut henne, och hon satte sig och kissade direkt. Hon verkade inte helt nöjd efteråt, utan såg fortfarande kissnödig ut. Jag började förstås fundera på om hon hade fått urinvägsinfektion, men när hon verkade vara klar kunde vi gå in och lägga oss igen.

När det var dags att gå upp så såg jag att hennes blod börjat ljusna, och hon slängde upp rumpan i Lhines ansikte och höll på och dansade runt henne. Lhine, som inte verkar ha haft något höglöp, var inte ett dugg intresserad av Thones inviter. Något hade uppenbarligen hänt med Thones löp iallafall, och efter att skickat bilder på Thones löpfläckar på golvet och trosskyddet hon haft under natten så bad mamma mig att försöka få tid för ett progesteronprov innan jag skulle åka och jobba.

Medan jag väntade på att Djurdoktorn skulle ringa upp så försökte jag göra mig och Evelina klara för att åka, ifall att vi skulle få en tid direkt. Tyvärr hade dom inga bra tider kvar. Mamma trodde inte att det kunde vara dags för parning redan, utan hon har räknat med att det borde vara dags på lördag. Jag började känna mig lite stressad, nu när jag inte kan vara ledig från jobbet hur som helst, men försökte ändå tänka att mamma borde veta bäst.

Jag provade att ringa till Jägarvallens djursjukhus också för att kolla om man kunde ta progesteronprov hos dom, och dit var vi välkomna direkt. På med ytterkläder och sen ut till bilen med hundarna, Evelina, vagnen, hennes väska och påsen med de smutsiga stövlarna och termobyxorna. Jag visste ju inte om vi skulle hinna hem innan det var dags att lämna henne på förskolan.

Evelina blev först jätteglad när jag sa att vi skulle åka till doktorn med Thone. ”Ja! Thyra är ju där!”. När jag förklarade att Thyra var borta, uppe i himlen, och att hon inte kommer hem igen så blev hon ledsen. ”Jag vill inte att Thone ska vara borta! Jag vill ha min Thone!”.

Det gick jättebra hos veterinären, både Thone och Evelina skötte sig alldeles utmärkt. Sen var det bara att åka vidare mot sjukhuset för att lämna in Thones blodprov. Vi fick parkera längst bort på parkeringen, så det var tur att jag var smart och tog med vagnen. Inne på sjukhuset kom vi typ halvvägs innan jag kände att jag inte hade en aning om var vi skulle. Till slut kom vi rätt iallafall.

Att åka ut från parkeringen var inte det lättaste. När vi skulle svänga mot bommarna så insåg jag att det skulle bli väldigt trångt om vi skulle få möte, så jag fick backa tillbaka jättelångt, vända bilen och åka runt åt andra hållet. Vi kom ut, hann åka hem och vara hemma i typ 10 minuter innan det var dags att åka till förskolan. Pust! Ingen frukost hade jag hunnit få i mig, och hundarna hade inte fått sin långpromenad.

Progesteronprovet visade att värdet bara låg på 13, så än var det ingen panik. Fast sen när jag läste i pappret jag fick med mig från veterinären så blev jag lite förvirrad. Värdet skulle dubblas för varje dag som gick, och då borde det typ vara försent på lördag? Thyra blev ju parad tre gånger under fem dagar vid ett av sina löp… Jag kommer även ihåg att vi tog progesteronprov på Lhine en gång, och att ingenting stämde då.

Enligt mammas beräkningar, och erfarenhet, så borde lördag vara rätt dag. Vi kör på det och håller tummarna!

På jobbet var det full fart, och jag fick stanna kvar en timme extra. Efter jobbet blev det att leta julklappar till julklappsspelet som vi ska spela hos mina föräldrar på juldagen. Något som behövde bli klart idag, för jag har inte mer än kanske en ledig dag innan julafton. Det gick snabbare än jag förväntat mig, och jag kände mig nöjd när jag äntligen kunde åka hem för idag!

Den nöjda känslan dog när jag öppnade ytterdörren, och möttes av en väldigt arg, ledsen och upprörd Evelina. Hon brukar inte ha några utbrott, men idag tog hon tydligen igen alla utbrott hon inte haft. Min plan om en lugn kväll och att komma tidigt i säng var bara att stryka. Evelina skulle verkligen inte sova, utan det var gap, skrik och tårar i en evighet kändes det som. Hon var kissnödig, hon var hungrig, jag fick inte ligga i sängen… Hon fick ha sitt utbrott, och till slut så bara vände hon och lade sig ner i sängen och berättade vad hon hade gjort på förskolan idag. Hon ville bli kliad på ryggen, och sen tog det inte många minuter innan hon somnade.

12 december, 2018 | Inga kommentarer »

Ibland blir det inte som man har tänkt…


En bild tagen i förra veckan, när det kändes som att det skulle bli vinter.

I söndags visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta… Thone blev mörk och kladdig i byxorna under morgonpromenaden, och när vi kom in och jag torkade henne med en bit papper så blev pappret brunt. Löp!

När Lhine började löpa så visste jag ju nästan helt säkert att Thone också skulle börja löpa inom en vecka, och att det bara skulle vara att dra ett streck över planen att åka till Danmark och para henne. Jag hoppades förstås på att Thone inte skulle dras med, men samtidigt så visste jag att allt skulle köra ihop sig. Mamma blev inte särskilt förvånad när jag ringde henne i söndags och med en suck berättade att Thone också börjat löpa.

Det är två veckor på hela året som man inte kan ta ledigt, och det är de två sista veckorna innan jul. Nu kommer Thone vara i höglöp mitt under den perioden. Det känns förstås lite tråkigt att det inte blir någon Danmarksresa, för den hade varit bestämd ganska länge. Den tilltänkta hanen har jag och mamma följt över nätet sedan han var valp, och i våras träffade vi honom och blev inte ett dugg besvikna.

Jag hade inte funderat på någon plan B, men det hade mamma och även Cattis. Hanen som Cattis föreslog var samma hane som mamma hade tänkt på. Jag behövde sova på saken och i måndags morse ringde jag upp mamma och sa att det kändes bra, och i tisdags fick vi beskedet att Thone är välkommen till den hanen. Nu håller vi tummarna för att inget mer strular till sig!

6 december, 2018 | Inga kommentarer »

Grattis Kicki och Wilmer!

Kicki och Lhinesonen Wilmer, LPI LPII RLD N SE VCH SÖKH I Höstglädjens Line Written In Winter har varit på doftprov i nose work idag, och blivit godkända på eukalyptus! Stort grattis! Jag provade flera olika grenar med Thyra och Lhine, och tycker det är jättekul när deras ”valpar” får göra det samma.

2 december, 2018 | Inga kommentarer »