Det finns verkligen folk till allt!

180121-1

Efter en härlig promenad med hela familjen, som förutom rastning av hundarna innehöll lek i en lekpark och pulkaåkning, så gick jag och Lhine ut för att ta några bilder med grejerna vi fick när vi vann en fototävling hos Jägarvallens djursjukhus. Hundarna fick en tävlingsbok, rabatt på en vaccination, en foderpåse, ett koppel, en leksak och ett fodermått som var fullt med karameller och en tablettask till mig.

När jag tagit ett par bilder så fick Lhine leka med den nya leksaken och jag låg på mage i snön med kameran. Grejerna jag fotat Lhine med hade jag stoppat ner i en tygkasse och ställt lite vid sidan av gångbanan, där jag även lagt Lhines koppel, mina vantar och kameraväskan.

Jag såg att en människa, som jag väljer att kalla för kärring, kom gående. Med sig hade hon en shoppingkärra, en sån där väska med hjul. Jag blev lite fundersam när hon började gå ut i snön, men tanken jag fick kunde ju inte vara sann? Men jo, hon började gå raka vägen fram till min hög med grejer! Jag hade kallat in Lhine och sneglade åt kärringens håll, och trodde inte mina ögon.

När jag såg att hon tittade åt mitt och Lhines håll så vinkade jag och ropade att det var mina grejer. Kärringen gick sakta förbi och kollade vad det var vi hade låg där, och jag fortsatte att hålla koll på henne. Efter ett par meter stannade kärringen, och väntade förmodligen på att jag skulle fortsätta att kasta leksaken till Lhine och därmed inte ha koll på grejerna som låg lite snett bakom mig.

Ärligt talat, vad är det för fel på folk nu för tiden?!?

180121-2
”Nu räcker det med fotandet, jag ska leka!”

21 januari, 2018 | 2 kommentarer »

Återbesök på Djursjukhuset i Jönköping

180119

Dagarna bara springer förbi, och idag var det dags för mig och Thyra att åka till Jönköping igen. Vi åkte i god tid idag också, så att vi inte skulle behöva ha någon brådska. Vi var framme precis en timme innan vår bokade tid, och då fixade vi urinprovet som vi skulle ha med oss och sedan gick vi en liten promenad.

Inför dagens besök försökte jag att inte ha några förväntningar, och mina tankar har varit lite hit och dit. Thyra verkar må hur bra som helst, förutom att jag har insett att hon är väldigt, väldigt hungrig! Kastreringen har väl börjat få sina biverkningar, och så kortison på det…

Thyra tyckte det var riktigt trevligt att få träffa Nanna idag när hon kom och ropade upp oss. Inne på rummet slängde hon sig ner på golvet och ville få bli kliad på magen. Nanna tittade på tumören och tyckte att den såg mycket bättre ut. Det var väldigt skönt att få höra, även om jag själv sett skillnad sedan förra besöket.

Det togs blodprov och sedan fick jag berätta hur det gått sen sist. Nanna hade en plan för hur vi skulle fortsätta, men först fick vi vänta en stund på hur provsvaren skulle se ut. Allt såg helt okej ut! Något hade gått upp och något hade gått ner, men det var ändå en helt normal reaktion.

Den fortsatta planen blir att sänka kortisonet, från 2 tabletter om dagen till 1.5, och så ska hon få Palladia varannan dag istället för var tredje. Jag själv vet inte riktigt var kortisonet gör, men en av anledningarna till att vi provar att sänka dosen redan är att Thyra gått ner 1.5 kilo i vikt. Det kanske gör henne lite mindre hungrig också.

Därefter var vårat besök avklarat, så det gick väldigt snabbt och lätt. Både jag och Thyra pustade ut när vi förstod att det inte skulle göras någon ultraljudsundersökning idag. Nästan besök blir inte förrän om en månad, och det känns skönt att låta plånboken få vila lite.

19 januari, 2018 | Inga kommentarer »

Thone, hunden som älskar fotgående

180115-2Tänk att fotgående kan vara så himla roligt!

180115-1

15 januari, 2018 | 1 kommentar »

Träning i kyla och mörker

I torsdags förra veckan blev jag väckt av en ilande smärta i örat, så som avslutning på influensan fick jag öroninflammation. Jag ringde vårdcentralen innan jag ens hunnit vakna till ordentligt, men skulle inte bli uppringd förrän tre timmar senare så jag gick dit och satte mig. Trots att man inte kan göra så egentligen så fick jag träffa en läkare och fick tabletter utskrivna direkt.

Den här veckan har jag känt mig frisk, även om det fortfarande är lite snorigt och hörseln är rejält nedsatt på ena örat, och har hittat träningsmotivationen med Thone igen! Nu är vi inne på femte dagen i rad med lite träning, trots kyla och mörker. Jag vet egentligen inte riktigt vad vi ska satsa på, men hittills har det blivit mest lydnad.

Att vi har blivit utvalda som sponsorekipage av DogSense har gett mig en liten spark i baken, och jag känner liksom att jag måste hitta vad det är vi vill ha hjälp att komma framåt med. Thone är förstås jättelycklig över att vi har kommit igång med träningen igen, och idag känner jag att något vi kommer behöva hjälp med är bygga upp stadga och koncentration. Nu ska det bara gå fort, väldigt fort för att få belöning.

En till som är glad över att jag har hittat träningsmotivation är lilla Thyra. Henne går det inte att ha ute när jag och Thone tränar, för hon stör och är ivägen. Hon är liksom inte lite ivägen, utan ska vara med. Igår när det var hennes tur att få göra några tricks så klapprade hon tänder, och nu ikväll satt hon i köket och tjöt medan jag och Thone var ute på tomten. Hon är helt otrolig. Snart 13 1/2 år, och vill fortfarande så mycket!

13 januari, 2018 | 1 kommentar »

Vinn en massa gott från PrimaDog!

180109

Hoppa in på vårat Instagramkonto och tävla om en massa godsaker från PrimaDog!

– Meaty treats kycklingfiléer.
– Torrfoder med lax och potatis (spannmålsfritt).
– Vridna tuggben i tre olika smaker. Anka, lamm och nöt.
– Training snacks tonfiskbitar.
– Köttkorvar med lamm och ris samt kalkon och ris.
– Vita tuggrullar med kyckling samt anka.
– Fyllda tuggrullar med kyckling.

9 januari, 2018 | Inga kommentarer »

Medicindag(s)

I fredags fick Thyra sin första tablett Palladia, och imorse var det dags för den andra. Hon ska ha en på onsdag och en fredag, och sedan kommer det fortsätta så. Måndag, onsdag, fredag. Nästa fredag är det dags för återbesök i Jönköping, och då ska det tas blodprover och ultraljud för att se hur behandlingen går.

Än så länge har jag inte märkt några biverkningar. Kanske att hon dricker lite mer och är kissnödigare, men det är liksom inget som påverkar någon av oss. Sedan vi kom hem från Jönköping har Thyra sluppit ha tratten på sig, för såret som var infekterat hade läkt och skorpan börjat trilla av. Det är Thyra väldigt glad över! Hon får vara lös på tomten, och kan äntligen rulla runt i gräset igen! Igår hörde jag att hon försökte dra loss stygnet som fick sitta kvar när såret glipade, så det klippte jag bort innan Thyra drog ut det rakt genom huden.

Tumören har krympt, det var inte bara inbillning när jag tyckte att den var mindre spänd, och tassen ser helt normal ut! Även lymfknutan på benet har minskat något.

Imorse var det som sagt dags för en tablett Palladia, och jag lyxade till det och serverade både den och de övriga tabletterna i ett par bitar av PrimaDogs köttkorv. Medan jag gjorde ordning Thyras mediciner stod hon otåligt och stampade, och bredvid henne väntade Lhine och Thone på att också få smaka.

8 januari, 2018 | 1 kommentar »

Överraskad matte och glada hundar

180105-2

Idag fick vi ett paket, eller rättare sagt en halv pall, med godsaker från PrimaDog. Gissa om jag blev paff när Lenny skickade en bild på vad som stod utanför våran dörr! Jag blev inte mindre paff när jag kom hem och såg alla lådor och kartonger, och självklart var jag tvungen att packa upp allt och se vad vi fått. Det var hur mycket grejer som helst, så nu har vi som en mindre djuraffär här hemma.

Hundarna skulle mer än gärna äta upp allt själva, men det här ska vi dela med oss av! Håll utkik på vårat Instagramkonto, för där kommer en tävling inom kort!

180105-1Efter kvällspromenaden fick hundarna provsmaka de vridna tuggbenen, och de gick hem hos alla tre!

5 januari, 2018 | 1 kommentar »

Första besöket på Djursjukhuset i Jönköping

170103

Egentligen skulle inte jag och Thyra åkt till Jönköping förrän på fredag, men i fredags ringde jag dit med hopp om att vi kanske skulle kunna få komma tidigare. Jag berättade för tjejen i receptionen om Thyras tumör och att den börjat ställa till bekymmer för blodcirkulationen och att jag var tvungen att massera tassen flera gånger om dagen för att den inte skulle se ut som en elefantfot. Hon skulle prata med onkologen och lite senare ringde hon upp och berättade att vi kunde få komma redan på tisdag, fast att de egentligen inte hade någon ledig tid.

Igår var det alltså dags, äntligen! Fast att jag visste att jag inte skulle ha för stora hopp så hade jag ändå en bra magkänsla inför besöket. Thyra och jag smög upp och kom iväg i god tid, och var framme en timme innan vi skulle få träffa Nanna, som är specialist inom onkologi. Vi hann ta en ordentlig promenad innan vi gick in och anmälde oss i receptionen.

När vi fick träffa Nanna var det inga frågor om varför jag ville låta Thyra få behandling, utan hon utgick direkt från att Thyra skulle behandlas. Det kändes så himla skönt! Hon undersökte Thyra och tog ett prov från lymfknutan på benet som hon gick och tittade på i mikroskop. Efter att jag ringt i fredags hade de glömt att boka in ett ultraljud, så det skulle hon ordna med också och efter en stund kom en tjej och tog blodprover på Thyra.

Vi skulle få vänta en stund på ultraljudet, men eftersom att vi var där på en tid som egentligen inte fanns så gjorde det mig ingenting. Nanna tyckte att Thyra verkade lugn och snäll, så ultraljudet gjordes utan något lugnande. Thyra tyckte inte att ultraljudet var något roligt alls, så jag hade ett himla jobb med att försöka hålla henne still. Hon både sprattlade, sparkade och gjorde olika ljud för att tala om att hon inte alls ville vara med.

Han som gjorde ultraljudet pratade ingen bra svenska, så han förklarade att han inte skulle säga något om ultraljudet till mig. ”Inte bra!” sa han när undersökningen var klar, och jag började förstås fundera på vad han hade sett. Det visade sig dock inte vara värre än det jag redan visste, att cancern spridit sig till lymfknutorna i buk och bäcken.

Sedan var det dags att runda av vårat besök. Thyras blodprover såg bra ut, så Thyra skulle få behandling! Efter att lyssnat på min historia om Thyra och läst igenom hennes papper så tyckte Nanna att tumören var en grad 3, och inte en grad 2 som var beskedet jag fick efter biopsierna, och det var även vad hon hade sett i provet hon tog från lymfknutan.

Hon berättade vad som skulle hända i Thyras kropp och om eventuella biverkningar och sedan skrev hon recept och hemgångsråd. Vi fick en ask Palladia, som jag ska börja ge till Thyra på fredag. En tablett som ska ges hel, och man ska helst ha handskar på sig. Det samma gäller om Thyra skulle kräkas eller kissa inne, och slickar hon på en ska man gå och tvätta av sig.

Fram tills att Thyra ska börja få Palladia så får hon nu kortison och Pepsid. Hon fick den första omgången igår kväll och den andra nu på morgonen, och jag tycker redan att det har hänt något. Tumören är inte lika spänd, utan det dallrar liksom lite om den när Thyra rör på sig och jag har inte behövt massera hennes tass idag!

Det kom faktiskt ett par tårar i bilen på vägen hem igår. Tårar av glädje och lättnad. Tiden har gått så himla sakta sedan beskedet att Thyra har cancer, och infektionen i såret och svullnaden i tassen gav mig både ångest och panik. Flera gånger funderade jag på om vi skulle hinna åka till Jönköping innan tumören ställde till med för stora besvär.

Nu är behandlingen äntligen igång och det känns så himla skönt! Thyra kommer få chansen att njuta av livet som pensionär. vilket hon inte riktigt hunnit göra än. Behandlingen kommer kosta en hel del, bara en ask Palladia går på över 2000:-(!), men det är Thyra värd. Jag får börja rensa lite här hemma och se om vi kan sälja lite saker för att få ihop pengar till veterinärbesök och medicin.

3 januari, 2018 | 3 kommentarer »

Tillbakablick på 2017

Jag får väl börja med att önska våra läsare ett gott nytt år! Här blev det inget firande, då hela familjen har åkt på en trolig influensa. Lennys ögon och näsa började rinna helt plötsligt på julafton och på juldagen började jag hosta och febern kom smygande. Under natten sen fick jag hög feber som inte började släppa förrän i fredags. Evelina och Lenny fick också feber och hosta under veckan. Vi var iallafall ute och tittade på fyrverkerierna vid tolvslaget, medan hundarna låg inne och smaskade på varsitt tuggben.

Innan vi blev sjuka hann vi iallafall få njuta av julen, och Evelina fick en massa fina och roliga julklappar. Tomten kom på besök, och Evelina som inte träffat tomten tidigare hoppade upp och ner av lycka när jag talade om att jag såg tomten ute på vägen hos mamma och pappa. Vi trodde att hon kanske skulle bli rädd eller vara blyg, men icke! Hon tackade så snällt för varje julklapp hon fick också.

Det var en liten kort uppdatering om de senaste dagarna, och nu tänkte jag skriva en liten tillbakablick om året 2017. Ett år där det inte blev så många tävlingar, men fina resultat.

170714
Thyra nästan 13 år, juli 2017.

Thyra och jag gjorde våra två sista starter i freestyle klass III i mars. 12 år och 7 månader gammal tog hon två cert, en 3:e placering och en 5:e placering i stora startfält. Då visste jag inte att det skulle vara vår sista tävling, men nu i efterhand känns det skönt att just den tävlingen blev vår sista. Thyra var så glad på planen, och fick den ena domaren att fälla ett par tårar. Vi skulle tävlat strax före hennes 13-årsdag, men p.g.a rejält nedsatt hörsel fick hon bli pensionär istället.

Tyvärr så har inte Thyra fått njuta så mycket av sin tid som pensionär. I september togs en tumör på benet, och därefter blev det koppelvila. I slutet av oktober fick hon livmoderinflammation, och efter ett mardrömsbesök på Strömsholm där de ville avliva Thyra så åkte jag hem med henne igen mitt i natten och hängde på låset hos Valla som hjälpte oss att få en tid direkt på Jägarvallen. Allt gick bra, och vi trodde att vi var färdiga med veterinärbesök på länge!

Tyvärr började en ny tumör växa på benet, och i mitten av december fick vi det tråkiga beskedet att Thyra har cancer som spridit sig till lymfknutan på samma ben. Vi har fått remiss till Jönköping, och tiden har gått så sakta. Tumören växer, Thyra har haft en infektion i ena såret efter biopsierna och nu måste jag massera hennes tass ett par gånger om dagen då blod fylls på med inte tar sig vidare av sig själv.

Thyra är fortfarande lika pigg och glad som vanligt, och jag hoppas så innerligt att vi får positiva besked i Jönköping! Det är inte långt kvar nu tills vi ska dit…

170818
Lhine 10 år och 4 månader, augusti 2017.

Lhine och jag gjorde två starter i heelwork to music klass III i mars som resulterade i två cert, och i juli tog vi det sista certet som behövdes för att hon skulle få den inofficiella titeln Stormästare! Det var vårat sista mål innan hon skulle få bli pensionär, och Lhine verkar väldigt nöjd med att numera bara få vara hund.

170813
Thone nyss fyllda 2 år, augusti 2017.

I slutet av maj gjorde jag och Thone debut i startklass lydnad, och inom en månad tog vi titeln LD STARTKLASS efter tre starter med uppflyttningspoäng. På samtliga starter gick vi in på planen och genomförde följsamheten utan koppel, och belönades med en 10:a på den sista starten! Jag visste inte att fotgående kunde vara så roligt och kännas så bra som med Thone.

Två utställningar blev det också. När jag ändå skulle följa med mamma till den stora årliga Golden Specialen i Västerås passade jag på att anmäla Thone för skojs skull, och det slutade med att hon vann CK-klassen, bästa tik och blev BEST IN SHOW! Det känns fortfarande hur häftigt som helst!

Tre veckor senare åkte vi på Goldendagen arrangerad av Goldenklubben Östergötland, och Thone sprang hem ytterligare en vinst i bästa tik och blev BEST IN SHOW!

1 januari, 2018 | Inga kommentarer »

Hur många idioter finns det i världen?

Vilket kaos det var här imorse. 08.00 skulle vi ha julfrukost på jobbet, och när jag försökte smyga upp ur sängen så vaknade Evelina och skulle också gå upp. Inget konstigt, eftersom att det brukar vara hon och jag som går upp. Lhine och Thone stod på köksdörren och ville få springa ut och morgonkissa som vanligt. Thyra får vänta tills jag klätt på mig och sedan tar jag ut henne på tomten i koppel, samtidigt som jag pratar med Evelina som snällt brukar sitta vid köksbordet och vänta tills vi kommer in igen.

Men, idag kunde jag inte släppa ut några hundar på tomten för igår var det någon idiot som tog ett par meter av vårat staket på baksidan! Jag upptäckte det igår när det var dags för hundarnas kvällsrastning, och det var en jävla tur att jag inte släppte ut Lhine och Thone innan jag klädde på mig för att gå ut med Thyra. Igår gick vi ut på tomten samtidigt allihopa, och när jag kom runt hörnet på framsidan undrade jag var Thone tagit vägen? Såg en svans titta upp på andra sidan häcken, och där stod Thone och såg väldigt förvånad ut. Utanför våran tomt!

Vad fan? Hade hon hoppat över? Nej, det hade hon inte. Det fanns inget staket där! Flera sektioner kompostgaller saknades…

Jag ropade tillbaka Thone och sedan gick vi in allihopa och tog på koppel. Det fick bli att gå en liten promenad istället, och när vi kom tillbaka insåg jag att kompostgallren vi brukar sätta upp utanför våran entré också var borta. Vi har en liten, liten innergård, med tre lägenheter på markplan och två lägenheten ovanför varsin trapp, så vem har gått omkring här utanför och snokat? Man går liksom inte in här om man inte bor här, ska hälsa på någon, delar ut post, är försäljare eller har ett arbete att utföra i någon av lägenheterna.

Igår kväll var jag så upprörd att jag skakade. Tänk om jag inte följt med Lhine och Thone ut?!?

Imorse blev det att ta ut allihopa i koppel på tomten, och Thyra och Lhine var duktiga och kissade direkt. Thone hade ingen lust med det, så i kolsvart mörker fick jag klippa loss en massa kompostgaller från häcken och hägna in en mindre del på baksidan. Jag gick även och hämtade ett par stolar och ställde längs kompostgaller för att hundarna skulle se att något hänt där.

Thone som inte kissat fick gå ut igen, och när jag skulle visa henne att hon inte kunde springa runt knuten så brakade hon rakt igenom alltihopa. Hon blev förstås skrämd och undrade vad som hände. Ont fick hon säkert också. Som tur var så sprang hon inte iväg, utan stod kvar på andra sidan så att jag kunde lyfta tillbaka henne. Efter det satte hon sig snabbt och kissade och ville sedan gå in.

Det kommer ju inte gå att släppa ut Lhine och Thone lösa, eftersom att dom är vana vid att dra ett race från baksidan till framsidan och inte kommer ha tid att uppmärksamma den nya avgränsningen.

Jag kom förstås försent till jobbet och bröt ihop en stund, men sen blev det god mat, glada skratt och utdelning av julklappar både från företaget och butikschefen.

Nu är jag bara arg över det här med staketstölden, eller rättare sagt jävligt förbannad. I spöregn, på tvären, har jag varit tvungen att gå med hundarna på söndersaltade gångvägar. Vi blev genomsura, hundarna kolsvarta och golven ser ut som… Jag hade mycket hellre släppt ut hundarna i leran på tomten, där de kissar snabbt och sedan vill gå in. Mycket av leran går att torka bort, och resten rasar när hundarna torkat. Saltet sitter ju kvar, om inte hundarna får en dusch och vem duschar tre hundar efter varje rastning? Inte jag iallafall.

23 december, 2017 | 1 kommentar »