Arkiv för 2018
Jag fick med mig några nya vilt hem igår från mamma, när jag och Evelina var där och hämtade hundmat. Det var egentligen dags att kasta de gamla redan förra gången de användes, men innan de åkte i soporna så fick Thone ett litet skojpass med dom. De fick inte plats i frysen igår, när jag packat in alla hundmat och de nya vilten, utan fick spendera natten i badrummet där Thone passade på att smita in så fort hon fick chansen.
Egentligen hade jag tänkt lägga ut ett sök på ett fält, men jag hade ingen lust att finkamma området för att skrämma bort eventuella harar och katter så istället knatade jag runt och droppade vilten på en öppen gräsplan. Utan att vifta med armarna skickade jag sedan ut Thone, som glatt hämtade in allihopa. Jag tror att hon tyckte det var kul att vi skojade till det lite, och bara gjorde det enkelt och roligt.
Filmklippet ovan är i två delar, och till höger om play-knappen kan ni bläddra vidare till del två.
24 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
23 augusti, 2018 | 2 kommentar »
Jag vet inte var det kom ifrån, men idag fick jag ett infall och ville kolla av momenten i lydnadsklass I med Thone. När vi tränade lydnad senast vet jag inte, men det känns som att det är ett bra tag sedan. Vi har iallafall inte tränat lydnad sedan det blev så där himla varmt.
När jag kom hem från jobbet gick jag ut och ställde upp rutan och gjorde en större kon att skicka Thone runt genom att ställa en liten kon ovanpå en liten fodertunna. Man tager vad man haver… Thone blev förstår gladare än gladast när hon förstod att det var träning på gång, och för att hon inte skulle fara ut på tomten och tjuvkika på vad jag ställt upp så fick hon gå fot redan från dörren.
Fart, glädje och engagemang var det gott om, men en del grejer var kanske inte så snygga. Vi gjorde inget sittande och så struntade jag i att bära fram hopphindret. Sittandet har vi inte ens börjat träna på, men det måste vi ta tag i. Övriga moment körde vi igenom, och det gick riktigt bra. Långt över förväntan!
Lenny och Evelina var med ute, så Lenny fick tala om vad Thone gjorde vid ställandet och läggandet – och hon gjorde rätt! Hon hittade till rutan, även om hon vände upp av sig själv och väldigt grunt. Men, hon hittade dit och sprang in rakt! Apporteringen och fjärren var inga större konstigheter och slutligen så hittade hon även runt min snygga hemmabyggda kon.
Det finns en hel del grejer som behöver snyggas till och jag vill att hon ska kunna skilja på ”Rutan” och ”Konan”, och nu blev jag ju sugen på att sätta igång med lydnaden igen och försöka hinna få till ett par starter i år. Planen var att ta LDI i år, men så kom den där värmen. Thone tackar ju aldrig nej till träning, så det är väl bara att sätta igång med lydnadsträningen igen och se hur långt vi hinner innan tävlingsåret tar slut. Jag har faktiskt kollat vilka tävlingar som finns kvar här i närheten och vilka helger jag är ledig och skulle kunna tävla…
21 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
Ja, idag har vi varit i Hälla och tränat apportering igen. Hela familjen fick jag med mig också. Jag tänkte att det kunde vara nyttigt för Lenny att se hur apporteringsträning kan gå till, och så fick mammas hundar en ny kastare på markeringarna.
För mig och Thone blev det en ny plats idag, där vi lade söket på ena sidan av en gammal traktorväg i skogen och kastade markeringar på den andra sidan. Även idag körde vi med vilt, och min plan för dagen var att vara tystare och inte ge Thone bekräftelse vid varje vilt.
På söket blev det två kråkor, två änder (varav en egentligen inte skulle varit med då den använts på vatten tidigare och var lite äckligt), en duva, en kanin och truten vi använde i torsdags, och som vi fått reda på är en soptippstrut. Thone fick gå som nummer tre, och fick gå jaktfot en bit fram till söket. Hon fick se när mamma lade ut söket, och idag kändes hon ganska samlad. Satt lugnt och fint utan att vibrera. Det fick hon lugnt beröm för.
Mamma tycker att jag viftar och stör lite för mycket när jag ska skicka iväg Thone, så det försökte jag låta bli idag. Ett par gånger var jag där med handen ändå… Precis som Bodil och Märta så fastnade Thone vid ett tillfälle på en fläck i ena kanten av söket, där det troligtvis gått ett vildsvin. (Usch!). Thone kunde ändå fortsätta med det hon skulle göra när jag ropade ”Sök!” åt henne.
Hon hamnade en stund på andra sidan av det gamla traktorspåret, där det blivit dofter från Bodil och Märtas markeringar. I torsdags kastade vi markeringarna helt åt motsatt håll, men nu hade man liksom söket till vänster om sig så det var inte så konstigt att Thone hamnade där.
Alla vilt kom in utan några som helst problem idag! Thone tvekade inte en enda sekund vid den illaluktande soptippstruten, så när hon plockat upp den fick hon faktiskt beröm. Alla vilt lämnades i handen, och greppen har börjat bli mycket bättre än tidigare. Tempot in kunde varit lite bättre, men det kommer nog sen med mer erfarenhet. Just nu är jag så himla nöjd med framstegen vi gjort med vilten!
Markeringarna, med två kråkor, var inte heller några konstigheter. Thone kändes lite lätt i rumpan på nummer två, så då fick hon sitta kvar lite längre innan hon fick springa iväg. Vid den ena kunde jag se att hon gjorde ett omtag för att få ett bättre grepp, så hon har själv kommit på att det är enklare att bära vilten med ett ordentligt grepp än att vara försiktig.
Som ni ser så fick jag äntligen några bilder på Thone in action, som Lenny var snäll och tog.
19 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
Mammas Bodil, Höstglädjens Child In Time på dagens träning.
Idag har jag och Thone haft en riktigt roligt träningspass i Hälla tillsammans med mamma och Camilla. Vädret var tyvärr inte så trevligt, väldigt varmt och kvavt vilket resulterade i en massa äckliga spyflugor, flugor och mygg. Man är ju så himla smart också, och viftar bort flugorna från sig själv med blodiga och illaluktande händer…
Innan Camilla kom så började jag och mamma och titta på upplägget som hon hade tänkt. Ett sök på ena sidan av vägen och markeringar på andra sidan av vägen. Vid söket kunde man antingen börja på vägen, och skicka hundarna rakt in i en ”vägg” av ormbunkar och buskar, eller vara lite snällare och kliva fram framför ”väggen”. En rolig idé som mamma hade också var att efter att halva söket var inplockat skulle man vända sig om och köra markeringarna och sedan fortsätta med söket igen.
Thone fick vänta en liten stund på sin tur, och så började vi med lilla Märta i väntan på att Camilla skulle komma. Vi tänkte att Camilla skulle få kasta markeringarna åt Thone, och göra extra doftspår i söket. Hon kom lagom till att Märta fick vara färdig med söket, så när hon fått sina markeringar var det Thones tur.
Alla hundarna fick motivationssök, och då Thone redan kändes väldigt motiverad så ville jag bara ha klappar och inga ljud när mamma och Camilla lade ut söket. Jag hade redan innan bestämt mig för att skicka Thone från vägen, och rakt in i ”väggen” innan vi bröt för markeringarna. Vi tränade förresten bara med vilt idag. Kråkor, kaja, and, trut och kaniner, och det skulle bli spännande att se hur Thone skulle göra. Om hon skulle ta dom direkt, och med vilka grepp isånnafall.
Nu kommer jag inte ihåg vad Thone kom in med först… Kan det varit anden kanske? Hur som helst, jag valde att berömma henne massor när hon tagit upp vilten. Det är ju fortfarande nytt för henne, och då tycker jag att hon kan få den bekräftelsen. Vid truten var hon lite tveksam, och den har vi glömt att träna med här hemma. Den ligger i en annan låda i frysen. Jag ropade ”Ja, apporten!”, och då tog hon den. När hon var på väg in med en kråka så tappade hon den, och verkade ha blivit störd av någonting. Camilla såg att hon hade vänt sig om och titta på något, och sedan släppt den.
Thone kom av sig, och jag gick ut och visade att hon skulle hämta den igen. Hon fick hämta ett vilt till och sedan vände vi oss om och tog markeringarna. Hon satt stabilt och jag berömde att hon satt kvar. En kråka och en kaja var det på markeringarna, och dom kom in utan några större problem. Det var ganska svåra markeringar, där hundarna inte kunde se djupet men Thone verkade ta bra riktmärken för hon tog en helt annan väg än vad Märta gjorde och hittade dom snabbare.
Under den andra delen av söket hade jag tänkt att skicka Thone från andra sidan ”väggen”, men det glömde jag bort. Eftersom det var varmt och kvavt och Thone började bli trött så gick mamma ut i söket och promenerade lite. En kråka och två kaniner var kvar, och de kom in utan problem. Camilla tyckte att Thone var jätteduktig, som hela tiden sökte olika vägar ut i söket. Hon sprang aldrig ut i samma spår. Dock så besökte hon några av de platserna där hon redan hämtat något, men det är ju för att hon är orutinerad.
När alla vilt var inne så var Thone helt slut. Hennes långa fula tunga var extra lång och hon sträckte ut sig på vägen för att svalka sig. Hon blev serverad vatten och så klappade jag om henne ordentligt och talade om hur (jävla) duktig hon varit! Vilka framsteg vi gjort på så kort tid! Alla vilten levererades i handen också.
Thone skulle få sitta lite passiv medan mamma och Olga tränade, så vi satt kvar på vägen medan Camilla lade ut söket igen. Trots att hon var jätteflåsig och tungan hängde så hade Thone full koll på Camilla. Hon hade ingen aning om hur trött hon var egentligen. Vi stod passiva medan Olga hämtade in två eller tre vilt på söket, och Thone var tyst och satt stabilt även om hon var väldigt uppmärksam på vad som hände. När jag sa att vi skulle gå till bilen följde hon med och hade fullt fokus på mig. Vi stannade till efter ett par meter, och så fick en massa godis.
Jag kände mig riktigt, riktigt nöjd! Det enda jag inte var nöjd med var väl vädret. Visst, det var svalare än för två veckor sedan men ändå riktigt klibbigt och kladdigt. Att hon tvekade lite vid truten och kom av sig när hon tappade kråkan tänker jag inte lägga någon energi på. Det här är fortfarande nytt, och hon suger åt massor för varje träningspass. Jag tror det kan bli riktigt bra så småningom!
16 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
Det blev lite träning på morgonpromenaden idag. Jag hade med två dummies, som jag lade ut på två längre linjetag på två olika ställen. Det ena lade jag ut i kanten av ett fält, och sedan fortsatte vi promenaden en bit innan Lhine och Thone fick springa och hämta varsin dummie. Jag skickade Lhine först, så att Thone fick lite passivitet. Hon behöver lära sig att allt inte är till henne, och att ibland får man vänta lite. Jättesvårt tyckte hon!
Det andra linjetaget blev i skogen, och då fick hundarna sitta och titta medan jag lade ut det.
Under eftermiddagen skulle vi få besök av Sandie, en dansk tjej som är intresserad av en valp efter Thone. Jag visste att hon skulle åka tillsammans med en tjej som hette Anja, och funderade inte så mycket över det. Gissa om jag blev förvånad när det visade sig vara Anja Christiansen, som är flerfaldig världsmästare i heelwork to music med sin border collie Queeny.
Jag hade med mig Thone ut och mötte dom på parkeringen, och när vi gick in valde Thone att gå i position 5 (fot på höger sida) hos Anja hela vägen…
När vi kom in blev det förstås full cirkus, och både Lhine och Thone visade vilka galna och glada hundar dom är. Jag tänkte ”Åh, herregud!”, men det är ju så våra hundar är. Vi fikade och pratade, och emellanåt var det ingen som förstod vad den andra sa. Ha, ha. Efter en timme kom mamma och Märta och gjorde oss sällskap, och då blev det liv i luckan igen.
För att Sandie skulle få se hur Thone är när vi tränar så gick vi ut på tomten en stund. Jag hade fyra upptinade vilt i badrummet, så en duva, en kråka, en kanin och en and fick följa med ut. Jag lade ut dom en och en, och Thone sprang ut och plockade dom utan någon som helst tvekan. Jag blev faktiskt förvånad över hur duktig hon var. Bättre grepp än tidigare, och alla lämnades i handen.
Lite lydnad och några tricks visade vi också, så att Sandie fick se lite olika tempon och stilar. Sandie verkade nöjd och förtjust i Thone, men innan hon och Anja åkte mot Danmark igen så sa jag att hon skulle smälta intrycken hon fått, fundera och sedan höra av sig om hon fortfarande är intresserad eller inte.
Efter att dom hade åkt tog det inte lång tid innan Thone hoppade upp i sängen och somnade gott. Hon rullade inte ens ihop sig som en boll som hon brukar, utan somnade liksom där hon lade sig. Trött och nöjd!
14 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
I lördags var Marit och Thyrasonen Malte, LPI LPII HTMI HTMII HTMIII RLD N RLD F RLD A RLD M SE HTMCH SE RALLYCH Höstglädjens Full Speed Forward och tävlade både freestyle och heelwork to music på Djurens helg på Solvalla Arena. De fick sitt andra uppflytt i freestyle klass I och i heelwork to music klass III fick de sitt 19:e cert! De kom även på en 2:a plats i båda klasserna. Jättestort grattis!
Nu är det bara ett cert kvar tills Malte får den inofficiella titeln Stormästare Heelwork to Music.
13 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
Thones fina pappa. Trazzel, J LPI LPII Höstglädjens Hearts Burst Into Fire.
Den här dagen har spenderats på SSRK:s nationella utställning i Askersund, och vilken dag det blev! Vid 07.30 mötte jag upp mamma och Cattis här i Linköping, och sen fortsatte vi med fullpackad bil mot Askersund. Jag skulle ställa Bodil och Märta åt mamma, och Trazzel och Bingo åt Cattis.
I förra veckan oroade jag mig över vad jag skulle ha på mig idag. Jeans och kavaj i 30-graders värme kändes ju inte som någon höjdare direkt. Någon värme behövde vi dock inte oroa oss över… Det regnade mest hela dagen, med korta uppehåll och en liten stund tittade solen fram och värmde gott. Emellanåt vräkte regnet ner, så jag var näst intill genomsur från topp till tå. Men, det var liksom inget jag orkade bry mig om för när var man blöt och frusen senast?!?
Märta, Höstglädjens The One And Only.
Först ut var lilla Märta, i valpklass II. Dagens utställning blev vår första tillsammans, och det gick alldeles utmärkt. Hon skötte sig jättefint och var enkel att ställa upp. Det var en tik till i klassen, och jag blev glatt överraskad när domaren ville att Märta skulle stå först. Det blev klassvinst med HP! I tävlan om BIR/BIM fick Märta återigen ställa sig först, och blev alltså BIR-valp!
Nästa hund på tur var Trazzel, som ställdes i jaktklass. Honom har jag ställt en gång tidigare, för ett år sedan i Norrköping. Då var vi inte riktigt samspelta och jag lyckades inte få honom att känna sig helt bekväm med mig ringen, men idag gick det mycket bättre. Jag hade med mig pannbiffar, och det ville han väldigt gärna ha! Vi var ensamma i klassen, men jag hade inte hunnit se vad domaren gillade eller inte gillade så jag hade ingen aning om hur det skulle gå. Trazzel föll domaren i smaken, så han fick Excellent och CK!
Thones kullbror Bingo, Höstglädjens Glance Of My Father.
Sedan var det bara att springa och byta hund lite snabbt, för Bingo skulle ställas i öppenklass. Bingo är ung och sprallig både i kroppen och huvudet, men skötte sig ändå fint i ringen. Han tyckte att domaren var väldigt trevlig och hälsade fint på henne. Bingo är certifierad vårdhund och arbetar med det, och trodde nog att hon var en av hans ”pensionärer”.
Jag har inte ställt Bingo förut, och även om jag inte lyckades visa upp det bästa av honom idag så tyckte jag att vi funkade bra ihop. Även Bingo fick ett Excellent, och det kände vi oss nöjda med allihopa. I konkurrensen trodde jag att han skulle bli oplacerad, då han såg ut som pojke i kroppen jämfört med de andra hanarna. Men, det blev faktiskt en 4:e placering!
Wow! Trazzel 2:a bästa hane med cert!
Snart var det Trazzels tur igen, i tävlan om bästa hane. Det visade sig att det bara delats ut fyra stycken CK:n totalt, så förutom Trazzel var det en öppenklasshane och två championhanar i ringen. Jag hann tänka att det fanns chans på cert, men vågade liksom inte tro på det. Jag och Trazzel stod först, och när vi sprungit ett varv plockade domaren fram en championhane framför oss och en bakom oss. Sedan fick vi springa ett varv till, och sen var domaren nöjd. Trazzel blev 2:a bästa hane med cert! Så himla roligt!
Jag hann knappt fatta vad som hände eller gratulera Cattis, för nu blev det ett snabbt byte av hund igen eftersom Bodil skulle in i juniorklass. Bodil som brukar vara som en bulldozer var inte sig själv idag. Det var inte alls samma hund som jag ställde inofficiellt i maj och var på ringträning med i tisdags. Att springa gick bra, men i övrigt var det som att kontakten var utdagen.
Eftersom att hon såg ut som en vissen blomma blev det bara ett Very good. I konkurrensklassen fick mamma prova att gå in med henne, ifall att det var det som var felet, men mamma kände inte heller igen Bodil inne i ringen. Det var ju lite tråkigt att det blev som det blev, men det kommer ju fler utställningar. Vi får hoppas att Bodil är sitt vanliga pigga och glada jag imorgon igen.
Märta i BIS-finalen.
Efter en lång, lång väntan då det drog ut på tiden i en av ringarna så var det vid 15.30 äntligen dags för finalerna där jag och Märta skulle vara med i BIS valpklass II. Sju valpar var med, fyra retrievers och tre spaniels. Märta var jättetrött, och orkade inte stå ordentligt. Rumpan sjönk sakta ner i marken flera gånger. Lilla stumpan.
Jag var koncentrerad på Märta och kikade åt domarens håll emellanåt, men missade när domaren började tacka av de som inte skulle få någon placering idag. Nästa gång jag tittade upp stod domaren med de fina rosetterna i händerna, och kom fram med 4:e placeringsrosetten till oss! Lilla Märta blev BIS-4 valpklass II!
Vilken dag det blev! Märta BIR-valp och BIS-4 valpklass II, Bingo Excellent och 4:e placering i öppenklass och Trazzel 2:a bästa hane med cert! Det var väl värt att bli kall och blöt!
12 augusti, 2018 | 3 kommentar »
Igår föreslog Lenny att vi kunde träna apportering när jag kom hem efter jobbet idag. Egentligen skulle vi åkt och tränat vid vatten, men ingen av oss var särskilt sugen på att åka iväg så vi tog en promenad allihopa bort till ett fält med gräs. Lenny, Evelina och Lhine stannade vid gångbanan och så gick och Thone ut på fältet. Jag tog av kopplet och så passade vi på att träna jaktfot… och då for det upp en (jävla) hare bara någon meter framför oss.
”Wow! Vilken grej!” tänkte Thone och började springa efter. Jag sprang efter Thone och vrålade i allt jag kunde, och hon vände och kom tillbaka direkt. Tror ni att jag hade något godis att belöna med? Självklar inte. En massa, massa beröm fick hon iallafall, och haren verkade hon släppa direkt.
För att Thone skulle få träna lite passivitet började jag med att kasta en markering åt Lhine. Det trodde jag att hon skulle tycka var jättekul, men hon förstod ingenting. Hon satt kvar hos Lenny och tittade på mig med lång hals och stora öron. Att bli förd av husse var tydligen jättekonstigt. Thone fick sitta kvar medan jag gick ut och lyfte dummien och ropade på Lhine…
Thone fick först två enkelmarkeringar som hon hämtade in supersnabbt och lätt. Därefter gjorde vi ett nytt försök med en markering åt Lhine, men jag fick gå ut till dummien och ropa på henne igen… För att Thone skulle få tänka till och använda huvudet så provade vi en dubbelmarkering. När hon hämtat den första dummien så satt hon och var fokuserad på Lenny, men jag visade med handen åt vilket håll hon skulle och lät det ta lite tid innan jag skickade iväg henne.
Dubbelmarkeringen gick mycket bättre än vad jag hade trott, så Thone fick en till där jag inte hjälpte henne lika mycket med handen och så väntade jag ut tills hon började fokusera åt rätt håll och berömde det. Hon tog en lite krokig väg ut, men hamnade ändå i rätt område så snart var hon tillbaka med dummien. Det blev kanske lite överkurs med dubbelmarkeringar, men det gick ju bra och hon fick både springa och använda huvud och nos.
11 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
9 augusti, 2018 | Inga kommentarer »
