Jobbig natt, men nu går det nog åt rätt håll
Usch och fy. Natten till idag blev inte rolig alls. Jag tempade Thyra precis innan jag skulle gå och lägga mig, och då hade den gått upp till 39.2. Då hade hon visserligen flåsat ett tag, och jag försökte tänka att det kanske berodde på det. Fast samtidigt oroade jag mig förstås över att hon flåsade för att tempen höll på att stiga. Jag tog av henne bodyn och tog på henne tratten istället och blandade lite vatten och färskfoder så att hon fick i sig vätska.
Hon lugnade efter en stund, och jag tog tempen igen efter en timme. Då hade den gått ner till 38.8 vilket kändes bättre. Fram till 03.40 sov vi båda två bara korta stunder, innan Thyra började flåsa och vred på sig i bädden. Två gånger ville hon gå ut och kissa också. Jag blev riktigt rädd ett par gånger och trodde att det höll på att gå åt helvete, och önskade att Thyra kunde få ro att sova. Hon drack vatten när det erbjöds, och höll på att klippa mina fingrar när jag provade att ge henne ett par godisbitar för att se om hon hade aptiten kvar.
Till slut däckade jag, och blev väldigt glad när jag vaknade och såg att Thyra låg och sov lugnt i bädden nedanför sängen. Klockan hade slagit 8, så snart kunde jag ringa och prata med Jägarvallen igen. De trodde att beteendet inatt kunde berott på den starka tabletten hon fick, att den gav henne psykiska biverkningar, plus att hon inte riktigt kommit till ro än efter stressen hos dom. Jag skulle prova att skippa den tabletten och avvakta och se hur hon mådde under dagen.
När det var dags att göra ordning frukost till hundarna så fick vi sällskap av Thyra, och det kändes jättebra! Efter frukosten ville hon gå ut och göra både nummer ett och nummer två, och sedan gick hon och lade sig i bädden igen och tyckte att det var helt okej att jag var uppe och rörde på mig. När jag och Evelina gick in i vardagsrummet för att äta frukost så låg Thyra lugnt kvar i bädden i sovrummet. Hon låg så att hon kunde se mig, och efter en stund somnade hon och sov tyst och lugnt!
Lite senare, när jag skulle laga mat så var Thyra med och tiggde korv och det kändes som att hon var klar i huvudet och sig själv igen. Hon traskade omkring lite och såg väldigt pigg ut. När Lenny kom hem skulle hon fara ut i hallen tillsammans med Lhine och Thone, och skällde hysteriskt när jag fångade in henne.
Att Thyra är sig själv igen mentalt känns bara så himla skönt! Hon har sovit så lugnt och tyst under dagen, och det är inte många gånger hon har flåsat. Kanske är det värsta över nu?
Annika i Lindby:
Elin:
