Energislukande vecka

När vi kom hem från Sunne i söndags förra helgen kände vi oss väldigt tacksamma över all hjälp vi fått genom Volvia och Volvo Assistans, även om det kändes väldigt kaotiskt ett par timmar under lördagen. Det gjordes nog väldigt många undantag i vårat fall.

Det var skönt att vara hemma igen, även om jag kände mig rätt ledsen över att lördagen blev förstörd. Vi hann liksom inte få njuta av vår minisemester. Sen så visste jag ju att den här röran inte var slut än. I måndags gick jag upp tidigt för att börja ringa runt och försöka reda ut några av alla frågetecken.

BMW:n skulle vi få ha gratis, förutom kostnaderna för djursanering och försäkring, i tre dagar. Därefter skulle det kunna förlängas fem dagar i taget genom min bilförsäkring, men efter att pratat med försäkringsbolaget var det bara att inse att bilen var tvungen att vara tillbaka i Karlstad senast 17.30 i tisdags. Försäkringen skulle täcka 75%, och jag ville inte ens ringa och fråga vad BMW:n kostade per dygn.

Därefter ringde jag till Helmia i Sunne där bilen stod, och undrade om de hunnit kika på bilen. Det skulle göras någon gång under veckan… Ajdå. Efter det ringde jag vill Volvo Assistans, och undrade om jag liksom stod utan hjälp i Karlstad när jag lämnat tillbaka BMW:n där. Killen jag pratade med undrade om jag inte kunde lämna tillbaka den i Linköping, men jag sa att ingen hade nämnt något om det utan att de snarare varit väldigt tydliga med vilket klockslag den skulle vara tillbaka i Karlstad.

Han skulle kolla upp saken, och efter ett par minuter ringde han upp med goda nyheter. Jag kunde lämna bilen här i Linköping! Det var en kostnad för det, men den skulle dom ta. Tack! Tack! Tack!

Ett par timmar senare, när jag stod på jobbet, ringde de från Helmia. De hade kikat på bilen och bokat in en tid för reparation… den 29:e juli(!). Det var ju tre veckor framåt, och om två veckor skulle Lenny börja jobba igen och då behöver vi ha två bilar. När jag fick veta vad kalaset skulle gå på så var det som att få ett slag i huvudet. 18.500:-! Jag sa att vi behövde fundera och få återkomma om hur vi skulle göra.

Reparation eller skrot? Reparation eller skrot? Det blev ett par timmars funderande, och tack vare vänner och kontakter så blev det under kvällen bestämt att bilen kommer hämtas med transport och sedan ställas här i Linköping. Det kommer kosta en slant, men går allt bra så kommer vi i slutändan ”sparat” några tusenlappar, och ett antal timmar för att åka och hämta bilen i slutet av juli.

Innan vi lämnade tillbaka BMW:n i tisdags så passade vi på att åka och storhandla, bland annat till Evelinas kalas. Vad vi skulle bjuda på för mat var inte så svårt att komma på, jag visste ju vad gästerna skulle förvänta sig, men jag hade inga idéer till tårtan. När jag frågade Evelina vad hon ville ha för tårta så svarade hon direkt att det skulle vara en tårta med choklad, majspuffar och geléhallon, så det fick det bli! En tårta fylld med geléhallonfluff, geishafluff utanpå och med puffar och geléhallon som dekoration!

I torsdags fyllde Evelina år, 4 år! Strax innan gästerna skulle komma så kunde jag knappt hålla ögonlocken öppna, för under natten hade Thone varit riktigt dålig i magen med både kräkningar och diarré, och undrade hur jag skulle orka vara vaken ett antal timmar till. Men, det vände så snart kalaset drog igång! God mat, prat och skratt gav ny energi.

Evelina och jag dekorerade tårtan strax innan den skulle serveras, och när jag frågade om hon var nöjd med tårtan så svarade hon ”Mamma, den är alldeles underbar!”. Det värmde i hela kroppen. Jag brukar lägga mycket mer tid på tårtorna än vad jag gjorde den här gången, och även göra annat fika att bjuda på, men ibland behöver det tydligen inte vara så avancerat.

När gästerna åkt hem och det var dags att krypa ner i sängen frågade jag Evelina om hon tyckte det var roligt med kalas. ”Näe. Det var jätteroligt!”. Hon verkade väldigt glad och nöjd över sin födelsedag och presenterna hon fick, och sen somnade vi allihopa på typ fem minuter.

I fredags var det dags att jobba, första dagen av fem dagar i rad, och det kändes nästan pinsamt att komma till jobbet efter tre lediga dagar och känna sig som en zombie… Imorgon är det en ny vecka, med nya tag och imorgon hämtas min bil! När den biten är avklarad så kommer nog allt kännas mycket lättare.

14 juli, 2019 | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: