Valptitt

Efter att jag och Lenny varit hemma tillsammans i 6 veckor, först 10 pappadagar och sedan 4 veckor semester, så var det dags för honom att åka och jobba igen imorse. Självklart har jag varit nervös inför den här dagen, att ta hand om både Evelina och hundarna själv. Som tur är kommer Lenny hem igen vid 14.30, och då har vi ju hela eftermiddagen och kvällen framför oss.

Idag har iallafall allt gått bra, och tiden sprang iväg! Vi låg kvar i sängen en stund efter att Lenny åkt till jobbet, och sedan gjorde vi oss långsamt redo att åka ut till Hälla för att titta på valparna. Dom fyller 7 veckor imorgon, så det börjar ju liksom bli dags att välja valp.

Jag har bara sett dom tre gånger innan, och senast förra helgen. Efter det besöket kände jag mig mest förvirrad, fast att jag ändå haft en favorit sedan valparna bara var 1 dag gamla. Fråga mig inte hur det gick till, men på något vis fastnade jag för en av de vita korvarna som låg utspridda i valplådan på bilderna som mamma hade lagt upp på Facebook…

Samma valp har jag pekat ut flera gånger, på Facebook, och när jag såg dom vid 3 veckors ålder så pekade jag ut den valpen igen. För att skilja valparna åt så målar mamma dom med lite nagellack i pälsen, och då vid 3 veckors ålder så bad jag mamma plocka upp valparna så att jag inte skulle se vem som var vem. Jag fick se dom en och en, och sen plockade hon upp två och så pekade jag på den som jag tyckte om bäst. Valpen hon hade i vänster hand pekade jag på varje gång – och det var den jag pekat ut på bilderna också. Då kändes det som att det var bestämt vilken jag skulle ha.

Förra helgen, när dom var 5 1/2 vecka gamla, var mamma osäker på mitt val och då blev jag också det. Fast jag kände samtidigt att det förmodligen inte skulle spela någon jättestor roll vilken av valparna som skulle bli min. Det är ju man själv som formar sin valp. Dessutom skulle ju mycket hinna hända innan deadline för val av valp…

… och det hade det gjort fram till idag. Vi hade turen att det var fint väder, så idag fick jag se dom ute och bara det gör ju stor skillnad mot att se dom inne i ett rum. Medan jag ammade Evelina så satt jag utanför deras hage och studerade dom. Den valpen som tilltalade mig mest, det var min gamla favorit. Hon var varken den ulligaste och gulligaste eller häftigaste, utan det är något annat. Vad vet jag inte.

Jag fick äran att ställa upp dom, eller iallafall göra ett gott försök. Mamma hade inte tjuvtränat med dom om man säger så… Det blir ett till besök på lördag, så att Lenny får se valparna också, och till dess kommer mamma nog plocka upp dom på bordet ett par gånger. Hon bör göra det iallafall om hon ska hinna se hur dom ser ut innan dom vandrar iväg eller sätter sig ner.

Innan vi var tvungna att åka hemåt, för att hinna till BVC, så fick valparna röja loss i trädgården en stund. Mamma undrade om jag hade blivit något klokare, och jag har nog bestämt mig nu. Det kändes så redan innan mitt försök att ställa upp allihopa. Dessutom hade mamma börjat känna att det nog är den valpen jag ska ha, och undrade förstås hur fasen jag visste vilken valp jag ville ha redan från början.

24 augusti, 2015 | 1 kommentar »

1 kommentar till “Valptitt”

  1. Anki Risberg:

    Ja, ibland så bara känner man att det är rätt. Så var det när jag valde Leah. Nettan valde ju ut Toya till mig och det visade sig att det var ett alldeles utmärkt val. Hade inte kunnat bli bättre.
    Lycka till med din lilla valp.

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: