Ingen mysig skogspromenad…

Nae, usch! Dagens lunchpromenad med Rhiva blev ju inte alls som jag hade tänkt. Jag brukar ta alla tre på en gång, eftersom att jag går tillräckligt många promenader om dagen ändå när jag jobbar, men idag tänkte jag att allihopa skulle få springa lösa i skogen…

Började då med Rhiva, och tog med en tennisboll i fickan så vi kunde göra något kul tillsammans istället för att hon skulle springa omkring för sig själv liksom. När vi kommit in en bit i skogen så kopplade jag loss Rhiva som började skutta omkring så glatt. Hon hade bra koll på mig och sådär. Efter en inkallning satte jag henne vid min sida, höll ena handen på hennes bröst för att hon skulle sitta kvar och kastade iväg bollen.

Rhiva sprang ut och hämtade den på mitt ”Ja!” och sen gjorde vi om samma sak en gång till. Rhiva springer ut och tar bollen, men vänder inte. Utan fortsätter utåt. Jag ropar hennes namn och ”Hallå?!?”. Liksom vad hände? Ganska snart så var Rhiva borta. Jag kunde inte se henne, inte höra henne. Usch! Jag vissade och ropade, men ingen Rhiva.

Plockade upp telefonen för att ringa till chefen, men började liksom få panik så jag kom inte ens in i telefonboken. Jag kunde såklart inte komma ihåg numret heller. Medan jag fumlade med mobilen så sprang jag ut mot grusvägen, där folk kör som idioter. Hellre att Rhiva fick leta efter mig ifall att hon skulle springa tillbaka dit hon såg mig sist, än att en bil skulle komma i full fart om Rhiva sprang ute på vägen.

Jag fick ordning på telefonen till sist och min chef var också ute och gick med två av sina hundar, på grusvägen, men hade inte sett eller hört Rhiva. Medan hon gick tillbaka och bytte hundar så stod jag kvar och ropade, och ropade, och ropade. Jag kände hur jag snart började grina. Efter en stund så tyckte jag att jag hörde ett gällt skrik inifrån skogen, och då tjoade jag ännu mer.

Vet inte vad det var för skrik eller vad jag tänkte, kanske var det Rhiva som också fick panik när hon insåg att hon inte hittade sin matte. På stigen kommer iallafall ett vitt streck farande, jätteglad över att ha hittat sin matte. Jag slängde mig över Rhiva, kramade om henne och gav henne godis. Usch och fy fan, vilka hemska minuter. Jag hann ju bli orolig på riktigt.

Varför hon drog iväg vet jag inte, men efter att ha pratat en stund med mamma så började vi fundera på om Rhiva kanske är inne i en lite jobbig period just nu. Igår avbröt hon träningen för att springa och göra lite annat, och hon har även kissat inne några gånger de senaste dagarna.

Något mer springa lös i skogen blir det inte på ett tag iallafall, utan jag ska faktiskt tvinga mig ut i skogen och lägga spår åt henne och så ska hon få simma i koppel längs en brygga för att få göra av med energi på nyttiga sätt.

30 juli, 2012 | 4 kommentar »

4 kommentarer till “Ingen mysig skogspromenad…”

  1. Annika:

    Fy vilken fasa. Förstår att du blev rädd när hon drog iväg. Vilken tur att allt löste sig på bästa sätt.

  2. Ingela, Zeb, Indy:

    Usch vad läskigt!

  3. Zandra, Lova & Lystra:

    Fy tusan! Hatar när sånt där händer. Har iof bara hänt en gång och då var Lystra typ borta i 2 min (kände dock som en evighet). 🙁

  4. Gabbi, Edwin & Nixon:

    Fy vilken hemsk känsla.. Det har aldrig hänt mig med någon utav hundarna (än så länge) men hade nog fått panik alltså. Tur att det gick bra!!!

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: