Vi har inte försvunnit…

… vi har bara haft en ofrivillig paus från sociala medier. Jag har varit trött, trött, trött, haft ont i kroppen och varit lite småförkyld, men nu börjar det ordna upp sig! Vi har börjat återgå till normala vardagar igen också, för nu är Lennys semester och Evelinas sommarlov slut. Jag har fortfarande sommarschema och Evelina går på en annan förskola i två veckor, men i nästa vecka är jag tillbaka på mitt vanliga schema och veckan efter det så öppnar Evelinas förskola igen efter att haft sommarstängt.

Min bil blev lagad i fredags, och igår kväll var vi och hämtade den. Vad skönt det var att kunna ta bilen till förskolan och jobbet imorse! Imorgon är jag ledig, och på eftermiddagen ska jag ta och passa på och städa den ordentligt invändigt innan vi lyfter in hundburen. Men allra först ska jag och Evelina ta sovmorgon!

23 juli, 2019 | Inga kommentarer »

Nhora 5 månader

Nyss fyllde hon 4 månader, och idag fyller hon 5 månader. Var tar tiden vägen?!? Hon växer så det knakar och jag tycker att hon har blivit jättestor, men hon är nog ganska pluttig ändå. Ibland är det svårt att komma ihåg att hon fortfarande är en liten bebis. Hon är så duktig och enkel att ha att göra med, trots att vi inte kommit igång med någon ordentlig träning än. Jag har jobbat väldigt mycket, men jag antar att det vi hittar på under våra promenader gör väldigt mycket.

Snart är sommarschemat över, och då ser jag fram emot att börja träna ordentligt med Nhora, och även Thone.

16 juli, 2019 | Inga kommentarer »

Energislukande vecka

När vi kom hem från Sunne i söndags förra helgen kände vi oss väldigt tacksamma över all hjälp vi fått genom Volvia och Volvo Assistans, även om det kändes väldigt kaotiskt ett par timmar under lördagen. Det gjordes nog väldigt många undantag i vårat fall.

Det var skönt att vara hemma igen, även om jag kände mig rätt ledsen över att lördagen blev förstörd. Vi hann liksom inte få njuta av vår minisemester. Sen så visste jag ju att den här röran inte var slut än. I måndags gick jag upp tidigt för att börja ringa runt och försöka reda ut några av alla frågetecken.

BMW:n skulle vi få ha gratis, förutom kostnaderna för djursanering och försäkring, i tre dagar. Därefter skulle det kunna förlängas fem dagar i taget genom min bilförsäkring, men efter att pratat med försäkringsbolaget var det bara att inse att bilen var tvungen att vara tillbaka i Karlstad senast 17.30 i tisdags. Försäkringen skulle täcka 75%, och jag ville inte ens ringa och fråga vad BMW:n kostade per dygn.

Därefter ringde jag till Helmia i Sunne där bilen stod, och undrade om de hunnit kika på bilen. Det skulle göras någon gång under veckan… Ajdå. Efter det ringde jag vill Volvo Assistans, och undrade om jag liksom stod utan hjälp i Karlstad när jag lämnat tillbaka BMW:n där. Killen jag pratade med undrade om jag inte kunde lämna tillbaka den i Linköping, men jag sa att ingen hade nämnt något om det utan att de snarare varit väldigt tydliga med vilket klockslag den skulle vara tillbaka i Karlstad.

Han skulle kolla upp saken, och efter ett par minuter ringde han upp med goda nyheter. Jag kunde lämna bilen här i Linköping! Det var en kostnad för det, men den skulle dom ta. Tack! Tack! Tack!

Ett par timmar senare, när jag stod på jobbet, ringde de från Helmia. De hade kikat på bilen och bokat in en tid för reparation… den 29:e juli(!). Det var ju tre veckor framåt, och om två veckor skulle Lenny börja jobba igen och då behöver vi ha två bilar. När jag fick veta vad kalaset skulle gå på så var det som att få ett slag i huvudet. 18.500:-! Jag sa att vi behövde fundera och få återkomma om hur vi skulle göra.

Reparation eller skrot? Reparation eller skrot? Det blev ett par timmars funderande, och tack vare vänner och kontakter så blev det under kvällen bestämt att bilen kommer hämtas med transport och sedan ställas här i Linköping. Det kommer kosta en slant, men går allt bra så kommer vi i slutändan ”sparat” några tusenlappar, och ett antal timmar för att åka och hämta bilen i slutet av juli.

Innan vi lämnade tillbaka BMW:n i tisdags så passade vi på att åka och storhandla, bland annat till Evelinas kalas. Vad vi skulle bjuda på för mat var inte så svårt att komma på, jag visste ju vad gästerna skulle förvänta sig, men jag hade inga idéer till tårtan. När jag frågade Evelina vad hon ville ha för tårta så svarade hon direkt att det skulle vara en tårta med choklad, majspuffar och geléhallon, så det fick det bli! En tårta fylld med geléhallonfluff, geishafluff utanpå och med puffar och geléhallon som dekoration!

I torsdags fyllde Evelina år, 4 år! Strax innan gästerna skulle komma så kunde jag knappt hålla ögonlocken öppna, för under natten hade Thone varit riktigt dålig i magen med både kräkningar och diarré, och undrade hur jag skulle orka vara vaken ett antal timmar till. Men, det vände så snart kalaset drog igång! God mat, prat och skratt gav ny energi.

Evelina och jag dekorerade tårtan strax innan den skulle serveras, och när jag frågade om hon var nöjd med tårtan så svarade hon ”Mamma, den är alldeles underbar!”. Det värmde i hela kroppen. Jag brukar lägga mycket mer tid på tårtorna än vad jag gjorde den här gången, och även göra annat fika att bjuda på, men ibland behöver det tydligen inte vara så avancerat.

När gästerna åkt hem och det var dags att krypa ner i sängen frågade jag Evelina om hon tyckte det var roligt med kalas. ”Näe. Det var jätteroligt!”. Hon verkade väldigt glad och nöjd över sin födelsedag och presenterna hon fick, och sen somnade vi allihopa på typ fem minuter.

I fredags var det dags att jobba, första dagen av fem dagar i rad, och det kändes nästan pinsamt att komma till jobbet efter tre lediga dagar och känna sig som en zombie… Imorgon är det en ny vecka, med nya tag och imorgon hämtas min bil! När den biten är avklarad så kommer nog allt kännas mycket lättare.

14 juli, 2019 | Inga kommentarer »

Grattis Evelina på 4-årsdagen!

Ett stort, stort grattis till vår älskade busunge på 4-årsdagen!

11 juli, 2019 | 1 kommentar »

GRK:s Club Show i Sunne


En 3:e placering, och Nhoras 3:e HP i valpklass I.

Igår morse var det dags att packa ihop och lämna stugan för att åka hemåt, och vad skönt det var att inte behöva städa efter oss! Vi diskade, plockade i ordning och gick iväg med soporna, så att stugan ändå såg ut som den gjorde när vi kom. Förutom smutsen vi dragit in på golvet så såg det ut som att vi inte varit där.

Lenny var sugen på att åka raka vägen hem, men eftersom att Sunne låg längs vägen så fick han stå ut med några minuter på GRK:s Club Show. Vi hade ju ändå gått upp tidigt! Det regnade lite när vi kom fram, så igår blev det att sätta upp tältet. Någon plats vid ringarna fanns det inte kvar, så jag satte upp det lite bakom hanhundsringen. Det kändes inte så viktigt att ha en bra plats. Huvudsaken var att vi slapp bli blöta, och det hade vi även utan tält för det slutade snart regna.

Igår var det fem tikar i Nhoras klass. Samma gäng som i lördags, plus en till. Jag glömde att släppa på kopplet när vi var inne i ringen, så rörelserna blev som dom blev. Inte så vackra. I väntan på konkurrensen så sprang vi fram och tillbaka bakom tälten ett par gånger med löst koppel, och då blev rörelserna mycket bättre. Hoppas jag kan komma ihåg det till nästa utställning, och träna på det här hemma…

I konkurrensen sprang hon fint, utan att bli ihoptryckt och få hög svans för att jag försökte bromsa henne. Det blev en 3:e placering för Nhora, med ännu ett HP! Hon fick en fin muntlig kritik, även om domaren tyckte att hon kunde vara lite mer, men med lite tid så.

Igår fick vi äntligen en rosett för HP:t, som delades ut i ringen! SSRK verkar ha slutat med dom helt? Både i Gränna och på utställningen i lördags gick jag för att köpa en HP-rosett, men det fanns inte. En liten säck foder och en rolig leksak fick vi också, och med leksaken lyckades vi dra ut en valptand när vi kampade med den på vägen bort mot tältet. Sen fanns det även ett prisbord där man fick välja ett pris beroende på placering, så där tog vi en rolig boll. Innan vi packade ihop och fortsatte vår resa hemåt så passade jag på att köpa ett stort paket med buffelchips också, som födelsedagspresent till Thone och för att hjälpa Nhora med tandbytet.

8 juli, 2019 | 1 kommentar »

Grattis Thone på 4-årsdagen!


LD STARTKLASS LD I RLD N RLF RLD A Höstglädjens Gleam Of Golden Dream.

Efter att gårdagen blev som den blev så har jag mest funderat på hur saker och ting kommer lösa sig med min bil. Hur fan gör jag om min bil inte hinner bli lagad innan jag måste lämna tillbaka hyrbilen?!? Usch, det är så jobbigt att inte veta! Det gjorde att jag inte hade en tanke på vad det var för dag idag när jag gick upp. Jag kom inte på det förrän jag stod och slog upp tältet på GRK:s Club Show imorse…

… Thone fyller ju 4 år idag! Gissa om jag kände mig som världens sämsta matte! Thone tycker nog att den här dagen har varit helt värdelös, eller nästan iallafall. Inget extra gott till frukost, och sen behöva sitta i en otäckt BMW ett antal timmar. Hon är verkligen inte imponerad av den. Jag vet inte vem av oss som kommer bli gladast när Volvon är hemma igen.

Nu är hon nog desto gladare! Hundarna har fått kalasa på buffelchips, och det verkar vara gott som räcker länge. Thone har fått lyxen att ligga och tugga här i vardagsrummet, och just nu så har hon tuggat på det i 1 1/2 timme. Det blev nog en bra avslutning på den här dagen.

7 juli, 2019 | Inga kommentarer »

SSRK:s Club Show i Sunne, och trasig bil


Nhora 4 1/2 månad.

Igår började vår minisemester med två utställningar och två nätter i en stuga 2.5 mil från Sunne. Vi var framme vid 18-tiden, lite senare än tänkt, så det blev en lugn kväll på campingen. En promenad med hundarna, Evelina fick leka en stund på lekplatsen och sen var det dags att bada Nhora och försöka borsta till hennes päls. Den växer åt alla möjliga håll nu.

Idag var det dags för SSRK:s Club Show. Vädret såg ut att bli skapligt, så tältet fick stanna kvar i bilen. Det var några curlysar före golden, och sen en hanvalp innan det var dags för mig och Nhora att gå in i ringen. Evelina gav mig några peppande ord på vägen. ”Gå in på banan mamma, sen springer ni jättefort och vinner!”. Gullungen. Ja, hade det handlat om att springa fortast, då hade nog Nhora vunnit!

Det var fyra tikar i Nhoras klass. Vi stod som nummer tre, och jämfört med de två framför så kändes Nhora som en liten spillevink. Nhora skötte sig skapligt i ringen. Vi lyckas inte riktigt få till rörelserna. Hon vill iväg så fort, jag försöker bromsa och det blir mest pannkaka. I konkurrensen provade jag att släppa efter lite på kopplet, och det blev bättre! Nu när jag tänker efter så var det nog likadant med Thone, innan jag provade att låta henne springa själv i löst koppel.

Vi fick springa upp en placering, och Nhora slutade som 2:a med HP med superfin kritik!

”4 månader. Tilltalande tikvalp. Utmärkta proportioner. Nästan
hög på benen. Välformat feminint uttrycksfullt huvud. Utmärkt
överlinje liksom förbröst och bröstkorg. Bra stomme till sin storlek.
Utmärkta vinklar. Rör sig väl från sidan. Lovande päls.”

Jag känner mig jättenöjd med resultatet och kritiken. Två utställningar, två HP:n!

Vi packade ihop direkt och åkte tillbaka mot campingen, men först tänkte vi stanna till i byn och äta pizza. Tyvärr så hade inte pizzerian öppnat än, så vi åkte till campingen en stund först. Evelina, som inte äter pizza, fick äta mat och sen gjorde vi ett nytt försök att åka bort till pizzerian. Lenny körde hela vägen igår och till utställningen imorse, men nu körde jag. Vid sista svängen tyckte jag att kopplingen kändes konstig. Den var liksom långt ner, och helt plötsligt satt pedalen kvar i golvet. Tack och lov gick det sakta och vi hade inga bilar bakom!

Vi blev stående några minuter och funderade på vad fan vi skulle göra. Jag provade att tvinga upp kopplingen så att jag kunde lägga i 1:an, och sen startade jag bilen så att vi kunde krypa bort från vägen och ställa oss vid pizzerian. Där satt vi tysta en stund innan vi insåg att det här kunde vi inte köra med. Det kunde ju bli livsfarligt.

Jag visste inte vad jag skulle göra, i min hjärna var det kaos. Vi började iallafall med att ringa Volvia, och sen var världens karusell eller snarare cirkus igång. Jag blev kopplad till någon som skulle ringa efter bärgning, sen ringde bärgaren och efter det hade jag ungefär femtioelva samtal med en stackars kille på Volvo assistans.

Bilen skulle bli bärgad, men vi då? Killen på Volvo assistans jobbade nog röven av sig för att hitta en hyrbil till oss. Närmaste verkstad fanns i Sunne, och det var därifrån vi var tvunga att få en hyrbil. Men, det gick liksom inte att få tag på någon. Först lät det som att det var kört för att vi hade hund, sen lät det bättre när jag sa att de hade en bilbur, men då blev problemet att hitta en bil i passande storlek för buren.

En lösning var att vi själva skulle stå för bärgning till Karlstad, och få en hyrbil där, men det skulle kosta mellan 2000-4000:-. När han på Volvo assistans sen sa att vi kanske skulle behöva betala en saneringsavgift för 1500:- om det blev hundhår i bilen så bröt jag ihop lite. Vi har ju liksom hundhår på våra kläder! Jag kände att jag inte orkade mer, så jag gav över telefonen till Lenny.

När dom pratat fanns ett nytt förslag. Bilen bärgad till Sunne, vi skulle få skjuts till Karlstad för att kunna hämta en hyrbil och den resan skulle inte vi behöva betala. Efter det fortsatte jakten på hyrbil. Två timmar efter att bilen gick sönder så var det löst med hyrbil iallafall. Vi blev bärgade till campingen, där vi tömde min bil på allt. Sen åkte jag med bärgaren till Sunne för att ställa av min stackars bil, och sen fortsatte vi mot Karlstad där jag skulle få titta på två olika BMW och se vilken av dom som buren skulle få plats i.

Bil nummer ett kändes väldigt liten, men killen som mötte upp oss var inte jättesugen på att hyra ut den andra. Han blev osäker på om försäkringsbolaget skulle godkänna den. Medan han ringde upp dom så letade jag fram listan med modeller som buren skulle få plats i, och där stod inte bil nummer ett med så det skulle bli bil nummer två. Jag tänkte typ ”Oh, shit!” när han körde fram bilen, och när jag öppnade dörren och tittade i den var jag tvungen att dubbelkolla så att dom hade förstått att vi skulle sätta in en bakåtvänd bilbarnstol i den.

Skulle jag våga rulla iväg med den här? Killen tyckte jag skulle ta en försäkring på den, för typ 130:- om dagen, som skulle täcka allt så länge vi inte gjorde något med flit. Annars så låg självrisken på 7.500:-. Gissa om jag tog försäkringen? För mig gav bilen intrycket av att vara en rullande dator, och när jag frågade om den inte kunde köra själv så fick jag svaret ”Jo, nästan! Kolla här!”.

Det var en automat, som jag aldrig kört förut, så han fick förklara hur det funkade och sen ville jag mest bara få veta det mest grundläggande för att kunna köra. Hur man startade och stängde av bilen, vad den skulle tankas med och hur man fällde sätena för att kunna fästa hundburen i golvet.

Till slut var det dags för mig att köra tillbaka till campingen, med en BMW X5 xDrive30d som gått typ 12 mil. Att köra automat gick bra, det var ett par gånger jag ville växla men kom på mig själv. Om jag hade några frågor var det bara att ringa, och ett tag funderade jag på om jag skulle behöva ringa för att fråga hur man ändrade sidospeglarna. Det var så mycket knappar och grejer och jag visste inte vad jag vågade trycka på. Navigatorn fick jag igång utan problem iallafall, och både den och min hastighet samt vilken hastighet det var på vägen stod framme i rutan. (Eller utanför rutan?).

Jag var tillbaka på campingen vid 19-tiden, och jag och Lenny stod typ bara och tittade på varandra och bilen och skrattade. Vi började försiktigt packa in i bilen. Lade ut ett lakan i bagaget innan vi lyfte in buren, lade handdukar i baksätet och klädde in Evelinas vagn med en handduk. Alltså shit, vi vill verkligen inte lämna några fula spår efter oss i bilen även om killen som lämnade ut bilen var mer orolig för utsidan. Typ märken i lacken eller på fälgarna.

Fy fan, 6 timmar av den här dagen gick åt p.g.a att bilen gick sönder. Vi som hade helt andra planer, och den där pizzan skulle bli min frukost. Nu blev det frukost vid 20-tiden, en fryst färdigrätt. Än är inte den här röran färdig heller, men det orkar jag inte tänka på nu. Det får jag ta tag i på måndag. Blähä!

6 juli, 2019 | Inga kommentarer »

Vad är det här för vecka?!?

Än så länge har jag inte fått njuta av min semester. Just nu ångrar jag att jag inte tog längre semester. I måndags var det kallt och halv storm, så kallt att elementen hoppade igång sent på kvällen… Igår spöregnade det hela dagen, och jag låg i sängen med feber. Idag har jag varit lite småfebrig och seg, så det blev ingen valpkurs för mig och Nhora idag. Jag hade säkert orkat vara med, men eftersom att vi ska iväg i helgen så kändes det ändå bäst att vara hemma och fortsätta ta det lugnt.

3 juli, 2019 | Inga kommentarer »

Första semesterdagen, av sju

Ny vecka, ny månad och min första semesterdag. Igår hann jag i princip bara komma hem och tänka ”Ah, en veckas semester!” innan solen och värmen försvann. Visst, jag gillar inte när det är extremt varmt, vilket det var typ hela förra veckan, men lite sol och värme kunde det faktiskt fått vara under min semester. Jag hade faktiskt velat få sitta i solstolen en dag iallafall och fått lite färg. Enligt väderleksrapporten kan min solstol stå ihopfälld hela veckan…

Men, men. Idag har det varit halv storm, så vi har mest varit inne och under kvällen när vi grillade fick vi klä på oss långärmat och långbent och sitta på framsidan i skuggan där det var lite lä.

Det var ju iallafall skönt att inte behöva korta ner hundarnas promenader imorse på grund av värmen. Efter promenaderna hade jag tänkt att klippa lite på Nhora inför helgen, ute på vårat gamla bord. Skönt att slippa kravla omkring på golvet och försöka klippa henne, och skönt att slippa alla små vassa hår som hamnar överallt och gärna sätter sig i mina fötter. Men, det var ju en helkorkad idé. Pälsen stod ju åt alla håll i blåsten.

Jag får göra ett nytt försök imorgon, och är det fortfarande halv storm så får jag väl klippa henne inomhus ändå.

1 juli, 2019 | Inga kommentarer »

Hältan borta?!?

En bild tagen innan Thone blev halt.

De senaste två dagarna har inte jag kunnat se någon direkt hälta hos Thone, men jag har inte heller lyckats få henne att röra sig normalt för att se hur hon rört sig. Hon har nästan krupit ur sitt eget skinn bara jag ropat på henne eller försökt få henne att trava några steg.

Det har iallafall varit väldigt tydligt att hältan minskat, så idag provade jag att låta henne få gå en liten promenad och jag kunde inte se något konstigt alls! Under kvällen fick hon vara lös ute på tomten en stund och jag kunde inte se någon hälta då heller. Kanske har vi en sån tur att det räckte med vila och massage.

30 juni, 2019 | Inga kommentarer »