Svårt att få en rättvis bild av magen
Thyra är nu pÃ¥ dygn 51, och det börjar bli lite jobbigt att stÃ¥ vackert, även om hon inte ser sÃ¥ tung ut…
… men tjock, det kan jag lova att hon är!
Träningspaus i arbetet
När jag jobbar helg så har jag ett uppehåll på fem timmar mellan förmiddags- och eftermiddagspasset, och idag passade jag på att åka ut till mamma för att träna apportering. Det blev långa enkelmarkeringar på tre platser och sen avslutade vi med ett närsök.
Markeringarna pÃ¥ den första platsen blev jättesvÃ¥ra för Lhine. Ungefär fem meter frÃ¥n nedslagsplatsen var det tre eltrÃ¥dar i vägen, och för Lhine föll det sig inte ett dugg naturligt att bara hoppa över. Hon sprang längs med staketet och stannade sedan och sÃ¥g ut som ett frÃ¥getecken. Hon tog sig genom trÃ¥darna till slut (hade varit enklare att hoppa över) och att hoppa tillbaka in i fÃ¥rhagen var inget konstigt. Vid nästa markering blev det Ã¥terigen stopp en liten stund pÃ¥ utvägen… Efter träningen fick Lhine hoppa fram och tillbaka över eltrÃ¥darna ett par gÃ¥nger. In var inga problem, men ut var mycket svÃ¥rare.
Både jag och mamma flyttade sedan på oss en bit, så vi stod på varsin höjd som Lhine och Igor fick springa emellan och hämta apporter. Några apporter spikades, medan andra var lite klurigare, men båda två löste dom på egen hand. Har tydligt märkt att min och Lhines träning går mycket smidigare nu när jag inte lägger mig i.
Som avslutning blev det som sagt ett närsök, i ett litet område med högt vassliknande gräs. Först fick Igor hämta två och sen fick Lhine hämta tre. Jag hade glömt visselpipan i bilen, men det funkade lika bra utan! Talade om för Lhine att hon skulle söka nära och gjorde det lilla söktecknet innan jag skickade ut henne, och hon förstod precis vad jag menade!
Lhines tunga var jättelång efter träningen, och jag tror att hon blev väldigt trött och nöjd för under eftermiddagen/kvällen låg hon helt utslagen i sängen på jobbet.
Magen växer
Fredagsgott efter jobbet, ett grönt Gnawlers. ”Produkten kan färga av sig”…
Nu blir det ett inlägg med mÃ¥nga siffror…
När vi var på ultraljud med Thyra den 21 juli så vägde hon 23.9 kilo, och hon ska ligga på 24-24.5 kilo. Några dagar senare, på sin födelsedag, så hade hon ökat till 25.1 kilo.
Idag har Thyra varit pÃ¥ vägning igen, och jag gissade pÃ¥ att hon kanske hade kommit upp runt 27 kilo precis. 27.8 kilo stannade vÃ¥gen pÃ¥! Thyra har alltsÃ¥ gÃ¥tt upp 2.7 kilo pÃ¥ 10 dagar… Inte konstigt att hon har dragit ner pÃ¥ tempot. Min lilla tjockfia!
Lyckligt slut?
I morse fick vi ett riktigt tråkigt besked på jobbet. Plutos deadline är imorgon, 4:e augusti, för då har han varit hos oss på Norrköpings Hundcenter i en månad. Det kändes bara för jävligt. Att en valp, som det inte är några som helst fel på, kanske blir avlivad. Det har avlivats en hund tidigare under tiden som jag har jobbat på Norrköpings Hundcenter, men då var det en trasig hund där det inte fanns någon annan utväg.
Nu verkar det dock som om allt kommer att lösa sig för lilla Pluto! Förhoppningsvis flyttar han, sÃ¥ snart som möjligt, till en barnfamilj där han fÃ¥r sällskap av en tollarfarbror. Saker och ting kring omhändertagna hundar verkar alltid ta alldeles för lÃ¥ng tid, men jag hoppas att allt pappersarbete snabbt är avklarat och att idag var sista kvällen jag sa ”God natt!” till Pluto innan jag Ã¥kte hem.
Tjock-smock
Idag är Thyra pÃ¥ dygn 41, och nu har det verkligen börjat hända grejer! Thyra är inte längre en liten slank goldentik, utan har börjat se rätt osmidig ut och tuttarna är enorma. Bilden ovan är tagen i tisdags, och sedan dess har hon blÃ¥st upp som en jävla ballong. ”Fan vad fet hon är!” var husses kommentar idag när han inte sett henne pÃ¥ 6 dagar.
Vilken dag!
Jag och Snuva, Bacill och Igor.
Idag har jag, mamma och Lenny varit pÃ¥ SKKs internationella utställning i Köping med Igor och Bacill. Det var regnigt väder hela vägen upp, och lagom till att jag och Lenny skulle sätta upp tältet sÃ¥ ökade regnet ordentligt samtidigt som det började blÃ¥sa kraftigt. Jackan blev genomsur, och jeansen likasÃ¥. Fötterna höll sig tack och lov torra! Var sÃ¥ pass smart att jag bytte till vinterkängorna innan jag klev ur bilen… Lenny klarade sig lite bättre, för han fick stÃ¥ inne i tältet medan jag fixade pÃ¥ utsidan. Sen när tältet var ordentligt fastsatt i marken sÃ¥ var det bara att strippa av mig jeansen och dra pÃ¥ mig regnbyxorna som lÃ¥g nerpackade i väskan.
Lagom till att bedömningarna, som blev försenade p.g.a regnet, började sÃ¥ slutade det regna! Mina jeans hade dock ingen lust att torka, sÃ¥ det blev att behÃ¥lla regnbyxorna pÃ¥ resten av dagen. Himla tur att dom är av den mjukt fodrade varianten! Det var en hel del regnbyxor på i ringen till en början… men sen var jag rätt ensam om kombinationen kavaj + regnbyxor. Nästa gÃ¥ng blir det nog mjukisbyxor och regnbyxor pÃ¥ frÃ¥n början vid dÃ¥ligt väder, och sÃ¥ fÃ¥r jeansen ligga torra och vänta i väskan istället. Tänk att man lär sig nÃ¥got nytt varje dag!
Förutom Igor och Bacill så visade jag även Ingrids kullsyster, och Thyras halvsyster, Snuva idag. (Japp, namnet Snuva kommer från mamma Virus och halvsyster Bacill). Först ut var Igor, som hade väldigt svårt att röra sig som vanligt. Eftersom att han tycker att allt är så himla kul så är det väldigt mycket sprall i benen, trots att jag dämpar honom så gott jag kan och själv försöker vara väldigt lugn och tråkig. Han står till och med och laddar under uppställningen, när jag bara står framför honom och håller upp ett finger och säger åt honom att stå still. Domaren föll ändå för hans typ, så det blev ett 1:a pris, klassvinst och CK! I bästa hanhundsklass fick vi tacka för oss, men jag hade inte förväntat mig något annat.
Sen var det då lilla Bacillens tur. Även hon fick 1:a pris och vann klassen med CK! Därefter var det bara att springa och byta hund lite snabbt. För Snuva blev det utställningsdebut, och hon skötte sig hur bra som helst trots att vi bara bekantat oss med varandra under 5 minuter medan jag väntade på bästa hanhundsklass med Igor. Även Snuva föll domaren i smaken, så även hon fick ett 1:a pris och sen i konkurrensen blev hon 2:a med CK!
I bästa tikklass fick mamma ta Snuva, som förväntat fick tacka för sig. Jag och Bacill däremot, vi blev utplockade till mitten tillsammans med en juniortik, öppentik och tvÃ¥ championtikar. Kändes lite häftigt att vi skulle bli placerade i bästa tik! Domaren plockade snabbt fram den vinnande championtiken för placering, och sen fick jag och Bacill fylla pÃ¥! Bakom oss placerades den andra championtiken, och sen kommer jag inte ihÃ¥g i vilken ordning juniortiken och öppenklasstiken stod… för jag stod, som ni kan förstÃ¥, i lite andra tankar.
- One, two, three, four, five!
Innan domaren sa dom orden vÃ¥gade jag inte tro att det var sant! Bacill stod som 2:a bästa tik, med en championtik framför sig, så hon skulle fÃ¥ certet! Fy fan sÃ¥ jävla härligt! Eftersom att det var en internationell utställning sÃ¥ fick hon R-CACIB ocksÃ¥. Domaren gav Bacill en kort öppen kritik, och tyckte att hon var ”Absolutely lovely! A little bit smal, but absolutely lovely!” Hon fick även nÃ¥gra väldigt fina ord för sina rörelser.
”Very feminine and lovely type. Good head and eyes. Good neck,
shoulder, topline and quarters. Moved stylishly around the ring.”
Ett jättestort tack för alla gratulationer som vi fick på plats!
Små bultande hjärtan
I lördags började jag känna mig säker på att Thyra var dräktig, för då började det se ut som att hon svalt en fotboll! Alldeles rund om bröstkorgen, som vaggade åt höger och vänster på promenaderna. Sedan dess har hon även börjat se tyngre ut i hela kroppen och fått kortare ben.
14.00 idag var det dags för ultraljud pÃ¥ Valla. Det kändes jättebra när vi var pÃ¥ väg dit, men när Thyra fick ställa sig pÃ¥ vÃ¥gen började jag bli lite nervös. Den stannade pÃ¥ 23.9 kilo, och normalt väger hon 24-24.5 kilo. Det blev ju inte bättre när djursjukvÃ¥rdaren, samtidigt som hon började raka bort Thyras fina behäng under magen, sa att hon inte alls tyckte Thyra sÃ¥g dräktig ut, utan att hon var sÃ¥ slank och fin. DÃ¥ började ju jag fundera pÃ¥ om jag bara sett i syne, för att jag ville att Thyra skulle vara dräktig…
Kändes lite sorgligt att se pälsen under magen rasa ner på undersökningsbordet. Kanske var det den som fått Thyra att se tyngre ut? När rakningen var klar så var inte Thyra helt nöjd med sin nya look, för jösses vad det kliade. Det blev väldigt besvärligt att skutta vidare in till ultraljudsrummet samtidigt som hon försökte klia sig. Lille skruttan.
Inne i ultraljudsrummet fick Thyra hoppa upp på undersökningsbordet och lägga sig på rygg. Det kom upp något stort på skärmen direkt, men jag fattade inte att det var en fosterblåsa förrän jag såg ett litet hjärta som bultade! Vi har inte gjort ultraljud på Valla förut, och jag hade förväntat mig en helt annan bild på skärmen. Tidigare har Thyra fått ligga på sidan och bilden har inte varit inzoomad, så man har kunnat se flera foster på rad bredvid varandra. Därför tog det en stund innan jag fattade vad vi hade framför oss på skärmen.
Vilken lättnad och lycka, Thyra är dräktig!
Pluto söker nytt hem
I förra veckan smälte mitt hjärta när jag öppnade hos Pluto-polishund och den här sötnosen kastade sig ut genom dörren. Han är så klart ingen polishund, utan det är vad vi kallar dom hundar som polisen omhändertar och kommer med till oss på Norrköpings Hundcenter.
Idag skulle Länsstyrelsen äntligen ta beslut om vad som skulle hända med lilla Pluto, och under eftermiddagen tog jag emot ett samtal från polisen med glädjande besked: Pluto ska omplaceras!
Pluto är, som ni säkert redan räknat ut, en am.staffblandning. Jag har även gissat pÃ¥ att det är rottweiler i honom, vilket vi fick bekräftat idag. Han är omkring 4 mÃ¥nader gammal, och hur go’ som helst!
Vid intresse och för mer information om Pluto, ring 011-31 33 66 och prata med Tina.
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
