Vad var det som hände?

180921-1

Jag och Thone körde ett pass lydnad på förmiddagen igår, och något som har börjat bli väldigt vanligt är att första rutskicket inte blir rätt. Thone hamnar på det främre snöret, och står där och ser glad ut. På kvällen ville jag gå ut och prova rutan ute på tomten, för att se om problemet har att göra med att vi har börjat träna på olika platser och att vi behöver backa tillbaka lite grann.

När jag ställt upp rutan tänkte jag att vi skulle träna lite på fjärren först, men då var ordet ”Ligg!” som raderat från Thones hjärna. Hon kunde inte lägga sig vid sidan, under rörelse, framför mig eller på avstånd. Det bara gick inte! Alltså, va?!? Jag provade olika tonfall, men det var som att Thone inte hade en aning om vad jag sa.

Det blev inget bra alls, så vi gick in och jag funderade vad som kan ha hänt från ena dagen till den andra. Hundarna fick kvällsmat och sen gick jag och lade mig, för jag ville ha en ny dag.

När vi gick och lämnade Evelina på förskolan imorse så släpade jag med mig träningsväskan, och under långpromenaden som vi brukar ta efteråt så gjorde vi ett stopp för att köra ett träningspass. Jag ville få veta om ”Ligg!” fortfarande var ett främmande ord, eller om Thone helt enkelt bara tänkte kvällsmat igår. Kvällsmaten var ju försenad, och jag lade den på upptining i ett varmt vattenbad precis innan vi gick ut för att träna. Dessutom ville jag prova ett av tipsen jag fått på Facebook för att få till det första rutskicket.

Jag ställde upp rutan, och sen gjorde vi ett nytt försök med fjärren… och Thone kunde lägga sig ner igen! Vad skönt. Då var det nog kvällsmaten som var problemet igår. Thone var hungrig, och Lhine var kvar inne tillsammans med kvällsmaten. Efter fjärren gjorde vi oss redo för rutan, men efter vår förberedelse fick Thone sitta kvar medan jag gick ut och trampade på targeten. Gissa om Thone såg förvånad ut!

När jag sedan skickade iväg henne till rutan var det full fart ut, och hon sprang direkt och vände upp på targeten! Vägen ut var lite svajig, för det låg en svart fågelfjäder i gräset som Thone behövde slänga en blick på, men hon struntade helt i det främre rutbandet. Vi gjorde ett till skick sen, utan hjälp, och det var inga konstigheter.

Vi tränade lite annat emellan, och gjorde sedan ett skick till rutan igen utan hjälp och det var inga konstigheter då heller. Den lilla hjälpen att jag gick ut och trampade på targeten först gjorde susen! Nu ska vi träna så ett tag, så att vi får bort stoppet på rutbandet, och när det känns som att hjälpen inte behövs så blir det att banta bort den. Jag tror inte att det kommer bli så svårt, utan Thone kommer nog snart fatta vad det är hon ska göra efter vår förberedelse. Vilken punkt det är hon ska till.

Lhine fick vara med och träna lite idag också. Hon fick vara med och göra ett sittande i grupp, och så blev det lite stadgeträning när jag lade ner henne och Thone bredvid varandra och jag kallade in Lhine först.

21 september, 2018 | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: