Apporteringspill

160914
En bild från i höstas.

När jag och Thone var klara med startklass i lydnad skulle vi ta tag i apporteringen, och nu har vi faktiskt börjat lite smått. Trots att vi varit själva och inte kommit iväg till någon skog så tror jag ändå att våra två små träningspass har varit nyttiga.

Sent igår kväll tränade vi väldigt enkelt ute på tomten. In under en stor gren med lönnlöv som jag sågade ner under eftermiddagen lade jag ut flera dummies som Thone fick hämta en och en. Jag stod väldigt nära i början för att se så att hon inte försökte byta dummie när hon upptäckte att det fanns flera stycken, och när hon kom tillbaka till mig fick hon sitta still en stund medan jag klappade på henne och berömde för att hon höll kvar dummien i munnen.

Vi gjorde om samma övning två gånger, och då backade jag några steg efter varje skick så att hon fick lite längre sträckor att springa. Som sagt, väldigt enkelt men förmodligen mycket bättre än ingen träning alls.

Idag tog jag med ett par dummies när jag, Evelina och hundarna gick en promenad på eftermiddagen. Jag hade ingen plan för vad eller var vi skulle träna, men vi hamnade uppe vid dammen och där fick det bli avlämningar från vattnet. Evelina fick sitta i vagnen och äta kex under tiden…

Förutom avlämningar blev det förstås lite stadgeträning, och Thone fick sitta ganska länge vid min sida och vänta innan jag skickade iväg henne. När hon väl fick sitt kommando så flög hon ner i dammen, hämtade dummien, flög upp ur dammen, slängde dummien på marken och skakade sig…

Jag fick tänka till lite för att komma på hur det skulle hinna bli rätt innan dummien flög ur munnen på henne, och bara jag mötte henne närmare kanten så gjorde hon fina avlämningar. Vi repeterade det några gånger, och sedan började jag backa några steg så att hon fick följa mig en bit uppe på land innan jag tog emot dummien.

Jag tror och hoppas att det här kan vara början på apporteringsträning med målet att starta på b-prov någon gång i framtiden. Jag vet ju att jag vill göra det, men så är det ju det där med träningsmarker och träningskompisar… När Lenny jobbar kväll är det inte lätt att träna saker där jag behöver gå ifrån Evelina, för hon vill inte att jag försvinner iväg medan hon sitter i vagnen.

Men, men. Det finns ju mycket mer att träna än just de där sakerna som blir svåra att träna när jag är själv, med eller utan Evelina. Stadga, jaktfot, signaler med visselpipan, korta dirigeringar och närsök kan vi ju träna på lite varsomhelst. Det gäller ju bara att jag kommer ihåg det, och inte tänker att vi måste hitta någon bra skog att åka till, men det känns som att jag har gett mig själv en spark i arslet nu.

25 juli, 2017 | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: