Tråkigt, men nyttigt

Jag är väldigt duktig på att skjuta saker framför mig, redan idag tog jag i att testa AnneCharlottes tips på hur jag ska få Rhiva lugn vid vatten. Under lunchen i lördags passade jag på att fråga om det, för på apporteringskursen förra året blev Rhiva helt galen efter att hon fått prova en vattenmarkering och det kom även lite ljud när de andra hundarna på kursen jobbade i vattnet. Sedan dess har vi liksom undvikit sådana situationer eftersom att jag inte har vetat hur jag ska göra.

I helgen blev det ju även väldigt tydligt att det är just vattnet som hon blir väldigt het på, för hon sa inte ett knyst på hela helgen. Tipset jag fick var iallafall att få ner hennes förväntan vid vattnet, genom att åka och sätta oss vid vattnet och bara sitta där tills hon blir lugn och lägger sig ner, och sedan åka hem igen. Få henne att inse att vatten inte är så himla häftigt.

Så småningom ska jag sedan lägga ut en dummie på land, som hon får hämta när hon lagt sig ner, och därefter sakta stegra aktiviteterna vid vattnet. Kasta en sten i vattnet, kasta ut en markering på vattnet, gå jaktfot längs vattnet, men alltid se till att hon är lugn först.

Idag blev Rhiva spänd och började dra i kopplet så snart hon kände lukten av vattnet, så jag började jobba med henne redan där och stannade varje gång kopplet blev sträckt. När var framme vid vattnet så satte jag mig ner på min ihopfällbara stol och agerade stoppkloss. Rhiva styrde och ställde, men efter en stund satte hon sig ner.

Det blev inte riktigt så tråkigt som jag hade tänkt, för det paddlade förbi en långsam kanot, en snabb kanot, tre änder plaskade och kvackade i kanten, en orm simmade över vattnet och till slut kom det en kille som hoppade i och badade. Att han fick bada, och inte hon, det var gränsen så då kom det ett litet, litet gnäll, men då satt vi kvar en stund till tills hon lugnat ner sig igen.

Vi satt väl där i en 45 minuter ungefär, och när jag reste på mig så höll sig Rhiva fortfarande lugn. Det hade ju annars varit ett perfekt tillfälle att försöka dra med matte ner i vattnet. Att gå tillbaka mot bilen var inga konstigheter, så dagens passivitetsträning måste ju gett lite resultat iallafall.

1 juli, 2014 | 2 kommentar »

2 kommentarer till “Tråkigt, men nyttigt”

  1. Nettan:

    Det var ju skönt att du slapp klädsim!

  2. Linda:

    Sån där träning man inte brukar ta sig för men som är väldigt nyttigt. Kan va nog så jobbigt för hunden!

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: