En ynklig liten sjukling

Vi sov kvar hos Lennys föräldrar inatt, och imorse när jag vaknade och skulle gå på toa så låg det något konstigt i hallen. Tände lampan, och det var en stor bajshög. Rhiva blev den misstänkte, då hon kan råka göra både nummer ett och två inne när man är borta och det är lite rörigt. När jag vände mig om såg jag att det låg en diarrépöl bredvid sängen också.
 
Medan jag höll på och städade upp olyckorna så började Rhiva bli stressig och orolig, så det var bara att slänga på sig kläderna och skynda ut. Usch, stackars Rhiva var verkligen katastrofdålig i magen. Varför hade jag ingen aning om, eftersom de inte fått en massa konstigt att äta och det var inte mycket julmat de fick igår heller.
 
Sen när jag och Lenny satt och åt frukost så hörde vi hulkande ljud från vårat rum, och då hade Rhiva spytt två gånger. Jag antog att det var för att hon var hungrig, men eftersom att hon var dålig i magen ville jag inte ge henne någon frukost. Istället gick vi ut på en promenad medan Lenny fick ge de andra två sin frukost.
 
En stund efter att vi kommit in så spydde Rhiva igen, i sängen, och medan jag låg och slappade framför en film i sängen så spydde hon två gånger till och såg riktigt risig ut. Till slut kom det upp en jättespya med något konstigt i. För att försöka lista ut vad det var så gick jag och sköljde av det i badrummet, men varken jag, Lenny eller hans föräldrar kunde komma på vad det var.
 
Det var liksom gummiaktigt, men samtidigt hårt. Lite ihoprullat, men inte helt ihåligt och inuti var det något mörkt, smalt och hårt. Det var inte plast, inget tuggben och ingen leksak. Min gissning är att det kan ha varit något från något djur. Där Lennys föräldrar bor finns det gott om lustigt folk som slänger ut allt möjligt genom fönstret, så kanske att Rhiva fick i sig något på någon promenad igår. Fast jag har även funderat på om det kan vara någon idiot som har slängt in något på våran uteplats?
 
Vid lunch tog jag och Lenny en promenad med alla tre, och då var Rhiva akut nödig igen. Bajset såg ut att vara lite blodblandat, och efter ett par meter satte hon sig igen och då var det bara bloddroppar som kom ut. Usch, stackars Rhiva. Nu började jag bli orolig på riktigt, men Lenny påminde mig om att hon var pigg och glad i övrigt. Jag ringde även mamma när vi kom in och fick lite kostråd.
 
Precis innan vi skulle åka hem och vi höll på att packa ihop våra saker så var det väldigt bråttom ut igen, och då var det ännu mera blod. Rhiva släppte även en fis i trapphuset och såg obekväm ut, och då rann det lite i rumpan på henne.
 
På vägen hem stannade vi till så att jag kunde köpa morotspuré. Jag stod även och höll i en påse majsvälling, men hade för mig att jag ser ett sånt paket varje dag i skafferiet. Väl hemma så var Rhiva bajsnödig igen, och innan vi gick in så fick Lenny hämta papper så jag kunde torka henne i rumpan. Hon var lite blodig, men det var iallafall väldigt ljust.
 
Sedan dess har allt varit lugnt. Inga spyor och inget bajs. Rhiva har fått två portioner majsvälling och smaskat i sig en burk morotspuré i tre omgångar. Hon har även lekt med sin stora nalle och ruskat om den rejält och terroriserat Thyra, och varje gång jag rör mig i riktning mot köket så springer hon ut dit och vill ha mera majsvälling och morotspuré.
 
Hoppas, hoppas att hon är på bättringsvägen nu!

26 december, 2013 | 2 kommentar »

2 kommentarer till “En ynklig liten sjukling”

  1. Anki Risberg:

    Vad skönt att det lugnat ner sig, det är alltid lika tråkigt och oroligt när hundarna blir sjuka.

  2. Ida:

    Åh stackars Rhiva, inte kul med sjuka hundar :/

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: