Rallylydnad på Söderköpings BK

Två månader efter katastrofdebuten med Rhiva i rallylydnad så var det idag dags för en ny chans. Länge kändes den här tävlingen väldigt avlägsen, eftersom att jag hade velat starta igen ganska så snart. Men bristen på tävlingar gav oss iallafall en ordentlig chans att få ordning på saker och ting, och i slutet av förra veckan upptäckte jag att det snart var dags!

Nybörjarklassen var delad på hälften med två olika samlingar, och vi hamnade i den senare samlingen. Vi åkte ändå i god tid så att Rhiva skulle hinna få landa innan det var vår tur. Det var dags för första samlingen lagom till att jag burit ner våra grejer till planen, så då passade jag på att titta när domaren gick igenom banan. Tyckte att det verkade vara en bana med enkla vägar, där domaren istället lagt in tempoväxlingar som svårighet.

När jag tog ut Rhiva kändes hon förvånansvärt cool, och det kändes bra! Vi tog en promenad, tog oss sansat ner till tävlingsplanen, tränade en stund och sedan fick hon vara i buren. Efter banvandringen tog jag ut henne igen och tränade en stund då vi skulle starta ganska snart, som sjätte ekipaget. När ekipaget för oss gick in på banan så ställde vi upp en bit utanför och jag klappade lite på Rhiva och så fick hon tugga på en korvsnutt. Vi försökte bara ta det lugnt helt enkelt.

Vid startskylten tog jag ett djupt andetag och sen började vi gå. Rhiva höll sig cool, men tappade lite fokus när vi skulle göra helt om precis vid domartältet. Sedan flöt det på. Det kändes lugnt och samlat. När vi passerat målskylten joggade vi ut från banan, bort till våran plats där jag letade fram laxpastejen i väskan. Rhiva fick smaska länge medan jag och Ida, som varit snäll och filmat, pratade om vår runda.

Känslan efteråt var verkligen toppen. Vilken revansch, gud så skönt! Efter typ en halv tub med laxpastej så fick Rhiva gå in och lägga sig i buren igen, fast att jag egentligen hade lust att leka och tjoa med henne för att tala om hur duktig hon varit… men det får vi spara på.

Rhivas kullsyster Lilo startade också idag, men jag missade tyvärr det mesta av deras runda då de startade precis efter oss. Matte Malin var nöjd även om hon kände att det inte hade gått superbra. I väntan på prisutdelningen fick Rhiva och Lilo hälsa på varandra i koppel och busa lite, det kände jag att Rhiva var värd. Dom lekte likadant, och hoppade och skuttade rakt in i varandra.

Sen var det då dags för prisutdelning. Först ropades de som inte hade nått hela vägen fram upp och sedan skulle de godkända ekipage räknas upp från vinnaren och neråt då det fanns ett prisbord där man fick välja saker. Det var tre stycken på delad 1:a plats, och gissa min förvåning när andra ekipaget som ropades upp var ”Rhiva och Sandra Kagevik”! Det trodde jag ju inte. Ännu roligare var det ju när jag stod vid prisbordet och såg att Malin och Lilo klev fram genom allt folk! Så himla roligt, båda två godkända med 99 poäng och klassvinnare!

Vi fick en fin rosett och på prisbordet fanns det bland annat små fodersäckar, påsar med kex, koppel och kampflätor. Rhiva ville såklart ha en kampfläta, och trots att vi redan har två stycken så fick hon såklart ta den, och där vi prisbordet passade vi på att kampa en liten stund.


Rallysystrarna Rhiva, Höstglädjens Call On Private Line och Lilo, Höstglädjens Read Between The Lines.

28 april, 2013 | 9 kommentar »

9 kommentarer till “Rallylydnad på Söderköpings BK”

  1. Linda, Inez & Drömma:

    Grattis! Ni var så många duktiga ekipage idag!

  2. Anna med flock:

    Grattis! Va kul 🙂

  3. Lise-Lotte Rocky & Sigge:

    Grattis! 😀

  4. Elaine:

    Det var bara en tidsfråga! 😀 GRATTIS!

  5. Annelie:

    Grattis!

  6. Karin:

    Grattis! 🙂
    Jättefina systrar!

  7. Zandra, Lova & Lystra:

    Grattis till en super snygg revansch! 😀

  8. Anna @ Rocktassar:

    Men va roligt! Grattis 🙂

  9. Gunilla o Tindra:

    Grattis!

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: