Härliga minipass

Både i onsdags och igår så fick jag och Lhine till lite apporteringsträning på lunchen. Vi tränade inte i mer än 10-15 minuter, ibland räcker ju det lilla.

I onsdags fick två dummies följa med ut på den rundan som vi på jobbet kallar för Äpplena. Jag kastade några korta dubbelmarkeringar, dummiesarna kommer ju inte så långt när man kastar åt sig själv, som Lhine hämtade in lätt som en plätt. Dubbelmarkeringar har Lhine haft jättesvårt för, men efter att husse har varit snäll och ställt upp som kastare ett par gånger så verkar det ha lossnat. Då har han fått kasta iväg den första ordenligt, men den andra kort och lätt. Tanken bakom det har varit att det ska gå snabbt för Lhine att få in nummer två, innan hon glömmer bort nummer ett.

Jag droppade även ett par dirigeringar på vägen. Några blev lätta och andra lite svårare. Svårast blev det när en dummie låg rakt ut vid en kurva längs den stig vi gått på. Lhine följde såklart stigen när den svängde… Fick ta tillbaka henne, skicka om, stoppa henne strax innan stigen försvann iväg och ge nytt ut-tecken. Det blev en aha-upplevelse för damen.

Igår blev det dirigeringsträning på träningsplanen utanför jobbet. Tre dummieser åt vänster, tre rakt ut och tre åt höger. Började med att skicka Lhine rakt ut, men sen blev det stopp efter halva sträckan och vidare dirigering åt antingen vänster, höger eller fortsatt rakt ut. Det gick mycket bättre än förväntat, och Lhine tyckte det var superkul!

15 oktober, 2010 | 3 kommentar »

3 kommentarer till “Härliga minipass”

  1. Jenny:

    Låter ju som mycket givande träning! Jag tror absolut på korta pass som man vid enstaka tillfällen kopplar ihop.

    Billy hade också lite trixigt att förstå dubbelmarkeringar, och speciellt att minnas nedlagsplatsen för den han valde att hämta in sist. Därför skickade jag fort, nästan genast när nummer två fallit och kom på mig själv med att stå och tänka ”låt honom bara hitta den fort så han inte hinner glömma den andra”.

    På kurs fick jag sedan tips av instruktören att istället vänta innan jag skickade. Ta minst tre djupa andetag och verkligen låta Billy memorera platserna innan jag skickade. Hundar minns ju i bilder och vi måste därför ge den chansen att ”fota” nedslagsplatserna. Med denna träning lossnade det för oss. Kan kanske vara ett tips om ni inte redan tänkt så såklart!

  2. Sandra:

    Självklart har vi redan tänkt så 😉 Räknar alltid till tre i huvudet innan jag skickar, så det är Lhine invand med. Så gör jag även nu, men att nummer två som sagt får ligga nära och väldigt lätt.

  3. Zandra:

    Oftast är de korta passen som man lägger in under promenaden de bästa 🙂

    Va duktig hon är din tjej, snart kommer Thyra hem och är tränings sugen. Kan tänka mig att du saknar henne rätt så mycket nu.

    Skulle vara intressant att höra hur du gjort när du tränat in dirrigerigen. Jag har lite olika övningar men inte riktigt tyckt att någon passar mig. 😛

    Sv: Det var en bra ide. Men jag har faktisgt valpdummies då Lova i början inte gilla ta de stora jobbiga dummiesarna, nu har hon dock gått över till de ”väldigt” mycket tyngre 400 g 😉 haha tror aldrig att hon komemr kunna bära något tyngre. För liten mun eller nått. 🙂

Skriv en kommentar

Namn:

Mail:

Hemsida: